Världen av

Nepal: ”Vi har kunskapen, men inte marken att odla på”

Ramadewali Chaudhary tar hand om sin jordnötsodling. Foto: Emma Aler / IM

I Nepal är rätten till mark en viktig fråga. Många marginaliserade bönder äger inte jorden de arbetar på och får därför varken någon större del av intäkterna eller någon trygghet i sin försörjning.

IM:s partnerorganisation SWAN arbetar för förändring och Ramadewali Chaudhary är en av de som har fått möjlighet att hyra land att odla på. På ett prunkande fält i Dang står hon och ger instruktioner. Här odlas jordnötter och idag är det dags att skörda. Med vad som ser ut som en slags lie luckrar bönderna upp jorden så att plantorna kan dras upp med rötterna. Sedan plockas jordnötterna från rötterna en efter en. Den här odlingen har blivit till tack vare stöd från IMs partner Society Welfare Action Nepal (SWAN).

– Jag har kraften och energin att jobba hårt på fältet, men har inte haft rätt verktyg för att göra mina idéer till verklighet, berättar Ramadewali när hon satt sig ner, samtidigt som hon grabbar tag i närmsta jordnötsplanta och börjar plocka nötterna med flinka händer. Vi har så mycket kunskap om jordbruk, men vi har inte haft något land att odla på, fortsätter hon.

Landlöshet skapar utsatthet

Att köpa mark är dyrt i Nepal. För de som försörjer sig på jordbruk kan tillvaron bli tuff om de inte äger någon egen jord och landlöshet är en av de främsta orsakerna till fattigdom i landet. Den jord som människor här i Dang har odlat traditionellt sett ägs nu ofta av stora landägare, eftersom de som brukade den från början inte har haft några papper på att de faktiskt äger jorden. Det här skapar stora problem. Eftersom landägarna tar merparten av vinsten präglas böndernas tillvaro ofta av ekonomisk osäkerhet, samt av låg social status.

För de som försörjer sig på jordbruk kan tillvaron bli tuff om de inte äger någon egen jord och landlöshet är en av de främsta orsakerna till fattigdom i landet

Enligt nepalesisk lag ska jordbrukare ha rätt till delar av landet som de odlar på, men så ser inte verkligheten ut för de flesta idag. SWAN har förespråkat landrättigheter för så kallade landlösa grupper ända sedan organisationen startades 1994. Landlösa tillhör ofta historiskt marginaliserade och tystade grupper såsom lägre stående kaster, trots att kastsystemet officiellt är avskaffat sedan länge. Organisationen kämpar för deras rättigheter dels genom att sätta press på lokala makthavare och utkräva ansvar, dels genom att stötta rättighetsbärarna själva i att tala för sina rättigheter.

Landlösa tillhör ofta historiskt marginaliserade och tystade grupper såsom lägre stående kaster, trots att kastsystemet officiellt är avskaffat sedan länge

Ramadewali är del av Shanti Micro Agriculture Farm, ett slags kollektiv som tillsammans får stöd från SWAN och IM för att kunna hyra jord att odla på, som ett alternativ till att köpa. De hjälps också åt med att till exempel spara pengar.

– Om jag har problem hemma och behöver låna pengar så kan jag låna direkt av gruppen, istället för att gå till banken. Det är bra, eftersom jag inte har möjlighet att gå till banken själv, säger Ramadewali.

Kunskap ger förändring

Hon berättar att hon även har lärt sig att skriva sitt eget namn – innan dess kunde hon varken läsa eller skriva. Nu känner hon att hon kan tala inför andra och stå upp för sig själv. SWAN har ett tjugotal sådana här grupper i området och de besöker varje grupp en gång i månaden för att diskutera hur det går med jordbruket, eller om det finns några problem i byn som behöver lösas. De får även träning i jordbruksteknik av olika slag, eller i hur man kan starta eget företag. Den här gruppen startade sin jordnötsodling för bara ett år sedan. Nu hoppas de på att kunna fortsätta, och kanske kunna odla fler sorters grödor.

– Om vi kan fortsätta i ett par år tror jag vi kan göra en stor skillnad för hela byn. Vi kan odla mer och få bättre resultat. Då kan vi förändra situationen för fler, säger Ramadewali.

Emma Aler
IM:s utlandspraktikant i Nepal

Taggar

Försörjning