Nyhet av Studiefrämjandet

Mycket på agendan

Klimat, fattigdom, utbildning, hälsovård, arbetsmiljö. De 17 globala målen i Agenda 2030 ska göra vår planet bättre och få den att hålla ihop i framtiden. Det är minsann ingen lätt uppgift som väntar världens ledare. Eller är det inte ledarna vi ska lita till? Kanske måste du, jag och alla andra hjälpas åt.

Foto: Studiefrämjandet

– Ingen kan göra allt men alla kan göra något. Fundera över hur du kan leva mer hållbart och identifiera det du kanske redan gör och skala upp det. Inspirera andra i din omgivning och var kreativ. Det säger Matilda Carlsson på FN:s utvecklingsprogram UNDP, där hon i flera år arbetat med att sprida kunskap om de globala målen.
 

Agenda 2030 är den mest ambitiösa planen för hållbar omställning som världen skådat. Det var 2015 som FN:s generalförsamling antog de 17 globala målen, med hela 169 delmål. Omkring tio miljoner människor världen över svarade på frågor som ett underlag för arbetet. De segslitna förhandlingarna varade i tre år, och till sist kunde 193 stater enas.

– Ingen kan göra allt men alla kan göra något. Fundera över hur du kan leva mer hållbart och identifiera det du kanske redan gör och skala upp det.

Huvudansvaret för att uppnå målen vilar på enskilda länder, och självklart är förutsättningarna olika. Världen är ju ingen planet där rättvisa råder och att det krävs samarbete för att nå framgång, inser de flesta.
 

– Vi alla måste hjälpas åt! Globala målen är inte bara regeringars ansvar utan även föreningar, företag och privatpersoner behövs för att målen ska bli verklighet, säger Matilda Carlsson.

Demokrati inget mål
 

Demokrati och mänskliga rättigheter finns inte med bland målen, vilket lett till kritik. Fredrik Malm från Liberalerna har till exempel sagt att de globala målen är för vagt formulerade och att demokrati och mänskliga rättigheter är en förutsättning för effektiv fattigdomsbekämpning. Andra hävdar (utan att nödvändigtvis vara mindre demokratiska) att den eftergiften var värd att ta, för att nå enighet i FN.
 

Vissa kritiserar målen för att vara för många, urvattnade och luddiga. Andra anser att just helhetsgreppet är själva poängen. Till dem hör Miljöpartiets Isabella Lövin som menar att de 17 utvecklingsmålen inte kan isoleras, eftersom de hakar i och förstärker varandra.
 

Ett annat dilemma är att den som vill uppfylla Agenda 2030 knappast kan undvika att ställas inför målkonflikter. Även här går det att vända på resonemanget, att just målkonflikter är en del av poängen, något man måste tampas med när det smala stuprörstänkandet överges och flera utmaningar antas samtidigt.
 

Åsikterna är alltså delade, och perspektiven skiftar.

Sverige bäst
 

Hur ligger då Sverige till när det gäller att uppfylla de globala målen? Enligt SDG Index and Dashboards Report, som utvärderar målen varje år, hamnar Sverige högst på listan i ett sammanfattande index, följt av Danmark, Finland och Tyskland. I botten hamnar Centralafrikanska Republiken.

– Faran är om vi tror att inget kan förändras, men saker förändras hela tiden. De globala målen är ett bevis på att världen kan enas och skapa positiv förändring.

Det är självklart inte enkelt, varken att mäta eller utvärdera så stora mål. Många länder saknar de statistiska institutioner som finns i den rika delen av världen. Men forskarna försöker så gott det går. Och även om Sverige ligger i topp, räcker det med att se sig omkring i vardagen, för att inse att målen knappast är uppnådda.

Vardagsförändringar
 

Vad kan man då som enskild person göra i denna globala kraftansträngning för en mer hållbar framtid? En vanlig missuppfattning, menar Matilda Carlsson på UNDP, är att tro att allt man redan gör är fel, men så är det inte alls.
 

– Lär dig mer om målen och fundera över vad du kan göra mer för att bidra. Då upptäcker du säkert att du inte måste göra allt annorlunda, jämfört med nu. Mycket går också att förändra i vardagen, med ganska enkla medel. Målen är sammankopplade, så om du gör något för att uppfylla ett mål, bidrar du ofta till att uppfylla även andra.

Bättre tider?
 

Man kan se Agenda 2030 som en fortsättning till Milleniemålen som antogs av FN år 2000 och sträckte sig fram till 2015. Även om dessa mål inte är uppfyllda, har utvecklingen faktiskt gått framåt på många områden. Om det är Milleniemålens förtjänst är svårt att bevisa, men de blev i alla fall ett begrepp som gjorde att frågor om hållbar utveckling hamnade i fokus.
 

Det finns alltså saker att glädjas över. Tidningen Dagens Nyheter listade på självaste Julafton tio saker att glädjas över 2018. Här nämns bland annat att allt färre könsstympas, att färre dör i krig och att andelen extremt fattiga i världen är rekordlåg.
 

Det här är nyheter som sällan når fram i bruset och Matilda Carlsson rekommenderar att den som vill lära sig mer vidgar synfältet.
 

– Följer man nyheterna är det lätt att känna hopplöshet. Medierna lyfter ofta fram problem, och det är självklart viktigt att dessa problem diskuteras. Men världen blir också bättre på många sätt och vi människor har stor möjlighet att påverka, säger hon och tillägger att hon hela tiden märker att intresset ökar för Agenda 2030 och de globala hållbarhetsfrågorna.
 

– Faran är om vi tror att inget kan förändras, men saker förändras hela tiden. De globala målen är ett bevis på att världen kan enas och skapa positiv förändring. Jag är hoppfull!
 

Intervjuerna med Fredrik Malm och Isabella Lövin är refererade på www.omvarlden.se.

Ta ner Agendan på jorden
 

Symbolerna för de 17 globala hållbarhetsmålen kan användas för att göra Agenda 2030 till en del av vardagen, i studiecirkeln, föreningen eller på jobbet. Ett sätt är att skriva ut målen, klippa ut och lägga varje mål i en burk, 17 mål, 17 lappar. Sedan är det bara att dra ett av målen, varje gång ni ses, och prata om det, till exempel utifrån:
 

  • Vad vet vi om det här målet – och vad vill vi ta redan på mer?
  • Vad borde vi uppdra åt våra politiker att göra?
  • Gör vi något i föreningen eller cirkeln som har koppling till detta mål – och vad skulle vi kunna göra?
  • Vad kan jag själv göra?
     

Det här funkar oavsett ämnet för cirkeln, eller vad ni är för slags förening. Ni gör helt enkelt Agenda 2030 till en del av vardagen.

Här finns symboler och mycket annat
 

Här kan du ladda ner de 17 symbolerna för utskrift. Där finns också mycket annat kring Agenda 2030.
 

Läs gärna mer här om Studiefrämjandets verksamhet inom Hållbar utveckling.
 

Thomas Östlund, Studiefrämjandet

Annons