nyhet av PMU

Mukaras döttrar ska inte könsstympas

Manati 13 år och Nkinjeyio 14, vill båda bli läkare. Foto: Lars Klingsbo
Trots det hårda trycket från omgivningen har Mukara bestämt sig. Hans tonårsdöttrar ska inte könsstympas och giftas bort, utan få gå färdigt skolan. Den 6 februari är Internationella dagen mot kvinnlig könsstympning, ett ingrepp som utförs på tusentals unga varje dag. Detta är också temat för PMU:s vårkampanj.

Det är tidigt på morgonen och solen skiner över massajslätten i Kenya. En man kommer gående tillsammans med två flickor som båda bär prydliga gröna skoluniformer. Han ser allvarlig och beslutsam ut.

I ett samhälle där 90 procent av alla flickor könsstympas har Mukara valt att säga nej till den djupt rotade traditionen, som bland annat ses som ett sätt att lägga band på kvinnors sexualitet.

- Efter ingreppet anses flickor vara vuxna och blir ofta bortgifta redan i 14-årsåldern. Sedan blir de snart gravida. Jag har sett så många flickor få stora problem genom detta, säger Mukara när vi satt oss ner för att samtala. Utan ingreppet har de chans till en bättre tillvaro.

Men han får betala ett högt pris för det beslut han tagit för sina döttrars framtid.
- De säger till mig att jag är en dålig förälder och att ingen massaj kommer att vilja gifta sig med mina döttrar. Min ställning i samhället har försvagats och jag kan inte bli ledare, men min viktigaste uppgift är att ta hand om min familj.

Mukara berättar att han själv aldrig fick gå i skola som barn, och att han nu önskar att barnen ska få den möjligheten. Att de efter sin utbildning ska återvända hem och hjälpa till i sitt samhälle.

Nkinjeyio är 14 år och Manati 13. De berättar blygt om sina framtidsdrömmar.
- Vi vill bli läkare, det är ett bra yrke. Då kan vi hjälpa andra människor här, säger Nkinjeyio.

De flesta av deras jämngamla kompisar har redan könsstympats och en del av dem har fått hoppa av skolan eftersom de blivit gravida.
- De redan omskurna flickorna vill inte umgås med mina flickor. De anser att de nu är vuxna kvinnor som inte längre kan umgås med barn, berättar Makura.

För att de ska slippa trakasserierna från omgivningen, har Mukara skrivit in döttrarna på en internatskola en bit bort från hembyn. Dit är de på väg denna morgon.

Kvar där hemma finns två bröder och mamma Naminti, som själv könsstympads när hon var ung flicka.
- Ingreppet har lett till svåra problem för henne, med kraftiga blödningar i samband med att våra barn föddes. Ett av våra barn dog också på grund av den utdragna förlossningen. Doktorn har nu sagt att min fru inte bör föda fler barn på grund av riskerna, så vi har beslutat att följa det rådet, säger Mukara.

Han är stolt över sina döttrar och önskar att de ska bli föredömen för andra flickor. Även om de blir mobbade i sin hemby nu, så tror han att de kommer att bli väl bemötta senare, när de är färdiga med sina utbildningar.

- Jag uppmuntrar dem att studera flitigt och ta examen. Det är viktigt för framtiden. I vår kultur är det många flickor som inte får gå i skola och därför tvingas de leva i fattigdom. Med en utbildning så kan de få ett arbete och därmed få det bättre i livet.

Könsstympning i fokus i vårkampanjen

I vårkampanjen, som startar i början av mars, står ämnet kvinnlig könsstympning i fokus, med exempel från Kenya. Där är ingreppet mycket vanligt trots att det är förbjudet enligt lag. Hos massajfolket utförs ingreppet ofta med ett rakblad eller en kniv på många flickor vid samma tillfälle, utan någon bedövning och utan att redskapet rengörs. Förutom stort lidande, svåra blödningar och infektioner, riskerar flickorna att drabbas av hiv. Senare kan skadorna i underlivet leda till svåra och utdragna förlossningar som ibland slutar med dödsfall. PMU startar nu ett projekt hos massajfolket, för att påverka till förändring. Viktiga redskap i detta arbete är att sprida kunskap om kvinnors rättigheter och att bjuda in till samhällsdialog.

Noomi Lind
PMU

Taggar

Jämställdhet Mänskliga rättigheter Hälsa