Mangroven är ett av världens mest produktiva ekosystem. Det återfinns mellan land och hav längs med tropiska och subtropiska kuster. Den skyddande mangroven med sina labyrinter av rötter och trädstammar fungerar som barnkammare, skydd och skafferi åt fiskar, skaldjur och andra organismer. Mangroven är också viktig för många fåglar, reptiler och groddjur. I indiska Sunderban – världens största mangroveområden – finns den bengaliska tigern.

Mangroven skyddar mot hårda vindar och vågor, och stabiliserar marken så att risken för kusterosion minskar. Dessutom fungerar mangroven som ett filter för sediment och föroreningar som skiljs från vattnet på sin väg ner till havet. Mangroven tar också upp koldioxid, vilket innebär att den är viktig för att mildra klimatförändringar.

Människor är beroende av mangroven

Miljontals människor är direkt beroende av mangroven för sin försörjning. De fiskar, samlar musslor och andra skaldjur, byggmaterial, hämtar ved och använder växter från mangroveskogen som medicin. Människor i låginkomstländer som ofta är helt beroende av havet drabbas därmed hårdast när mangroven brukas ohållbart, skadas eller skövlas.

När mangroveskogen huggs ner försvinner också viktiga miljöer för många fiskarter. Fiskfångsterna vid kusten minskar och därmed tillgången till mat och inkomst för lokala fiskarfamiljer.

När mangroven försvinner så påverkas hela kustlandskapet

Mangroveskogarna är ett av våra mest hotade ekosystem. Över 35 procent av världens mangrove har redan försvunnit och på vissa platser är siffran så hög som 50 procent. En av de främsta orsakerna är skövling för att göra plats åt vattenbruk, hotellbyggen och saltodlingar. Stigande havsnivåer på grund av klimatförändringar liksom en ökad mängd föroreningar från land är andra hot.

Mangroven utgör, tillsammans med koraller och sjögräs, en viktig mosaik av livsmiljöer i havslandskapet. Mangroven gör att vattnet från land renas från sediment och näringsämnen innan det når de mer känsliga sjögräsen och korallreven. Många fiskarter vandrar mellan dessa tre livsmiljöer under sin livstid. Flera korallevande fiskar spenderar sina första år i mangroven där de lättare kan söka skydd från predatorer medan andra fiskar rör sig mellan korallrev, sjögräsängar och mangrove på daglig basis i jakt på föda. Därför är det viktigt att skydda hela kustlandskapet då de olika ekosystemen är beroende av, och samverkar med, varandra.

Odlingar av jätteräkor ett stort hot

En av de industrier som hotar mangroven är produktionen av odlade jätteräkor. Mangroveträden huggs ned eller skadas för att ge plats åt räkdammar och kustbefolkningen får svårt att fortsätta fiska, eftersom räkdammar hindrar dem att ta sig ut till havet. På sikt skadas även kringliggande mangrove genom kemikalier som sprids från räkodlingarna och förändringar i grundvattensystemet. Under de senaste decennierna har hundratusentals människor i Asien och Latinamerika tvingats flytta från de områden där de bott i många generationer på grund av att räkodlingar anlagts. Protester mot privatiseringen av allmänna resurser som mangrove möts ofta med våld.

I ett mangroveekosystem ingår inte bara träden. Även kringliggande våtmark är viktig för att upprätthålla ett av världens mest produktiva ekosystem. Trots detta anläggs många räkodlingar just i dessa känsliga våtmarker, i tron om att det är mer hållbart bara för att inte träd huggs ned.

Räkindustrin - en förlustaffär på sikt

Ett vanligt argument för odling av jätteräkor är att räkindustrin är av stor betydelse för de räkodlande ländernas ekonomi. Detta stämmer dock sällan. Räkproduktionen gynnar nästan uteslutande det fåtal människor som äger odlingar och fabriker. Även vi i de rika delarna av världen tjänar på industrin, eftersom vi betalar en spottstyver för räkorna, men inte ett öre för de ekologiska och sociala problem odlingarna skapar. De långsiktiga intäkterna från mangroveskog är upp till 70 procent högre än vad man kan få ut av räkodling. Räkodling leder i stort sett aldrig till minskad fattigdom.

Det här gör vi för mangroven

Naturskyddsföreningen arbetar för ett hållbart brukande, förbättrad förvaltning och ökat skydd av kustlandskapet, inklusive mangroveekosystem. Vi stödjer också ett tiotal enskilda organisationer i Asien, Afrika och Latinamerika i deras arbete med att skydda havsmiljön och främja det småskaliga fisket. Tillsammans bedriver vi politisk påverkan för att se till att arbetet med de globala målen skyndas på och en hållbar utveckling för alla människor uppnås.

Vi sprider också information i Sverige om mangrove, tropiska odlade räkor och de problem de orsakar för människor och natur i länder där de odlas. I vår film och kampanj Anti Scampi uppmanar vi konsumenter att avstå från jätteräkor odlade i tropikerna – även de certifierade. Vi uppmanar också alla livsmedelsbutiker och restauranger att ta sitt ansvar och avstå från dessa i sina sortiment och menyer.