nyhet av Läkare Utan Gränser

Kvinnorna som flyr över Medelhavet

Människor räddas från gummibåt utanför Libyens kust. Foto: Anthony Jean/SOS Mediterranee

När Jewel klev ombord på Aquarius såg hon ut som en skrämd fågel som äntligen funnit skydd i stormen. Hon skakade av rädsla och kyla. Hon hade precis överlevt nio timmar på Medelhavet i en liten gummibåt, tillsammans med över 100 andra människor.

Jewels kläder var blöta, och när en barnmorska tog emot henne med en kram brast hon ut i gråt.

Jewel är 20 år gammal och kommer från Gambia. Hon och hennes syster var två av 46 gravida kvinnor som räddades under ett par dagar av fartyget Aquarius. Många av de kvinnor som kommer till Libyen har utsatts för våld under sin resa dit. Och i Libyen fortsätter våldet, våldtäkterna och kidnappningarna.

– De är desperata och har inget val. Det är därför de fortsätter att försöka ta sig över havet, berättar Elizabeth Ramlow, barnmorska ombord på Aquarius.

Efter att Jewel fått på sig torra kläder såg hon lättad ut men erkände att hon varit rädd under hela resan. Sakta började hon berätta om timmarna på havet och tiden i Libyen. De var där i ett år och kidnappades och fängslades flera gånger.

Jewels berättelse

”Sista gången fick vi stanna sex dagar i fängelset. Vi hade fyra vänner med oss. Men de dog eftersom vi varken fick mat eller vatten. Deras ruttnande lik var kvar i vår cell i fyra dagar. Vi kunde inte sova på natten med våra döda vänner bredvid oss. Vi grät.

Jewel ombord på fartyget Aquarius.
Jewel. Foto: Tiziana Cauli

Kvinnorna behandlades illa. Vakterna brukade säga åt oss att ta av oss kläderna och letade efter pengar. Både på utsidan och insidan av kroppen. De kunde göra som de ville eftersom de var beväpnade. De brydde sig inte om de gjorde kvinnor gravida.

Barnet fick svåra brännskador

I fängelset mötte jag en kvinna som hade fött ett barn i fångenskap. Hon hade också ett äldre barn med sig som vakterna kastade kokande vatten på utan någon särskild anledning. Barnet fick svåra brännskador. De är fortfarande kvar i fängelset.

När jag och min syster såg sådana saker försökte vi att hålla tillbaka tårarna. Om vakterna hade hört oss gråta hade de slagit oss med sina vapen.

När vi var ute på havet kändes det bättre på natten. I mörkret visste jag inte var vi var någonstans. När solen gick upp såg jag bara vatten runtomkring oss där vi flöt omkring på vågorna. Det var väldigt läskigt.”

När Jewel klev av Aquarius i hamnen på Sicilien tillsammans med sin syster grät de. Men de var redo för nästa resa.

– Berättat för Tiziana Cauli, som arbetar med kommutation ombord på Aquarius.

Fartyget Aquarius, som vi driver tillsammans med SOS MEDITERRANEE, är en del av vår sök- och räddningsinsats på Medelhavet.

Taggar

Flykt & migration