av Amnesty International

“Jag tillhör ett folk som kan vandra mellan världar”

En av de största kamperna som bedrivs i Sápmi idag är striden mot gruvindustrin. Samer har utsatts för övergrepp av den svenska staten under århundraden. Maxida Märak, politisk urfolksaktivist och artist, står på barrikaderna i alla lägen.

Foto: Joanna Backman
Nyhet

– Jag kommer från en kultur som är totalt beroende av ett fungerande kretslopp. Vårt sätt att leva är i samspel med både skogen och fjällen. Mitt folk följer med vinden, vattnet och renen. I dagens samhälle är det som att vi inte har någon plats alls, säger Maxida Märak.

Maxida Märak är politisk urfolksaktivist och artist. Uppvuxen i Jokkmokk och bosatt i Stockholm under delar av sitt liv har hon fått med sig det bästa från två världar, vilket är tydligt både i hennes aktivism och hennes musikskapande. Även om hon nu är baserad i Stockholm är Sápmi (det område i norra Sverige, Norge, Finland och Ryssland som är samernas traditionella land) mycket närvarande i hennes liv och konstnärskap. Kampen för samers rättigheter har alltid varit en centralpunkt i hennes skapande.

– Samer har utsatts för övergrepp av den svenska staten under århundraden. Staten har stulit våra marker och exploaterat våra områden. Samer har tvångskristnats, blivit satta i nomadskola och utsatts för rasbiologiska undersökningar. Våra traditionella trummor som användes av noaidi (samiska heliga män och läkare) brändes. Idag räknar man med att det bara finns runt 70 trummor kvar i hela världen, berättar Maxida.

"Samer har utsatts för övergrepp av den svenska staten under århundraden"

En av de största kamperna som bedrivs i Sápmi idag är striden mot gruvindustrin. Mineralutvinning sker i omfattande skala på stora delar av samernas traditionella marker, på bekostnad av miljö, samiska näringar och kulturvärden. I intresseavvägningen som ska göras när staten bedömer om tillstånd att bedriva gruvutvinning ska ges ses samiska markrättigheter regelmässigt som ett “ekonomiskt intresse” bland andra. Tillstånd nekas mycket sällan, och överklagandena avslås. Problematiken slutar inte där. Sverige har bland världens lägsta gruvskatt, vilket gör att entreprenörer kan exploatera markerna med mycket liten risk och utan skyldighet att ge tillbaka till lokalsamhället. Utländska bolag lämnar ofta utan att städa upp efter sig, och att återställa marken är i princip omöjligt. Marken är en central del av samisk kultur och överlevnad — såväl i förhållande till renskötseln som för andra samiska näringar som jakt, fiske, slöjd och andlighet. Den kraftigt expanderande gruvindustrin utgör ett direkt hot mot renskötseln och andra samiska näringar — och därmed mot hela den samiska kulturen. Enligt folkrätten har samer, liksom andra urfolk, rätt till fritt och informerat förhandssamtycke när det gäller exploatering av de traditionella markerna. Åtskilliga FN-organ har poängterat att Sverige regelmässigt bryter mot denna centrala människorättsprincip.

Maxida är ett tongivande namn i den samiska kampen mot gruvindustrin, och hon har kämpat genom att stå på barrikaderna i alla lägen. Hon har skrikit sig hes, stannat bilar, ockuperat hus, ifrågasatt företagsledare och stoppat politiker. Hon har spärrat av gator och dragit ut elverk i skogen för att hålla protestkonserter. Hon har anordnat demonstrationer. Hon ordnade tillsammans med andra aktivister 2014 den omtalade renrajden på den i Sverige omtalade Jokkmokks marknad, som en tyst manifestation mot gruvindustrin.

– Idag sker omkring tusen gruvprospekteringar runt om i Sverige. De allra flesta sker på våra, samernas, traditionella marker. Sverige lyfter gärna hur illa andra länder behandlar sina urfolk och hur deras politiker gör intrång och exploaterar deras marker, men svenska politiker talar väldigt tyst om att exakt samma sak sker här. Våra överklaganden avslås. Våra protester ignoreras. Våra röster hörs inte. Min önskan är ett samhälle där Sápmi och det samiska är normen. Där vårt sätt att leva och våra traditioner värderas lika högt som det svenska. Då skulle vi få plats, och vårt sätt att leva skulle räknas. Det är mitt mål, och dit kommer jag aldrig att sluta sträva, säger Maxida Märak.

Amnesty kämpar för urfolksrättigheter i många delar av världen. Nu uppmärksammar vi att FN:s urfolksdeklaration — en banbrytande text som samlar de mest centrala urfolksrättigheterna som gäller urfolk på alla kontinenter — fyller tio år. Svenska Amnesty kommer framöver att arbeta mer med för att samers rättigheter ska respekteras. Till den samiska nationaldagen 2016 gick vi ut med att vi ställer oss bakom kravet på en samisk sanningskommission, för att svenska staten måste komma till rätta med de historiska och nutida kränkningarna av samiska rättigheter.

Annons