av Läkare Utan Gränser

Fysisk distansering - en abstrakt lyx för flyktingar

Ett tätbefolkat läger i Maiduguri, Nigeria. Foto: Scott Hamilton / Läkare Utan Gränser
Nyhet

Efter över tio år av väpnad konflikt och sjukdomsutbrott som malaria, mässling och kolera hotas nu 1,5 miljoner internflyktingar i delstaten Borno, Nigeria, av coronaviruset, som orsakar sjukdomen covid-19.

Många människor i Borno lever i överbefolkade läger med dålig sanitet, begränsad tillgång till vatten och tvål och ofta mycket trångbott. Sjukvårdssystemet är extremt dåligt utbyggt och det finns få möjligheter att remittera patienter för mer avancerad vård. Med en så redan sårbar befolkning måste nödvändig humanitär hjälp fortsätta – det innebär bland annat att förbättra vatten och sanitet i lägren samt att säkerställa att sjukvårdspersonalen har tillgång till personlig skyddsutrustning.

Läkare Utan Gränser har arbetat i delstaten Borno sedan 2014 och vi har bevittnat bedrövliga förhållanden för internflyktingarna. Många av dem lider av tillstånd som skapats av trångboddheten i lägren, såsom vattenburna sjukdomar och luftvägsinfektioner som har identifierats som riskfaktorer i relation till covid-19.

Röster från Borno

Abubakr Aliu, ordförande för Tausayilägret för nyanlända i Dorom Baga

Jag har levt i det här lägret med min familj i ett och ett halvt år. Vi lämnade våra hem i Abadam när en närliggande by attackerades av Boko Haram. Armén varnade oss att vår by skulle vara nästa på tur och vi blev tillsagda att evakuera. Vissa flydde till Tchad, andra till Niger. Vi kom inte hit direkt, vi stannade först i Baga men efter en tid attackerade Boko Haram även Baga. Jag var och handlade i Maiduguri men min familj befann sig där under attacken.

Som tur var lyckades de fly och ta sig hit. Jag hade två fruar och åtta barn, men en av mina fruar blev sjuk och dog.
Människorna i det här lägret kommer från många olika platser - från Jakana, Guibo...vi utökade lägret när det blev överbefolkat, men det är fortfarande väldigt trångt.

Vi klarar oss så gott vi kan här men bostäderna är inte bra, det finns inte nog med mat eller vatten, det finns för få latriner för alla, och det är svårt att rena sig när man ska be då det är långa köer.

Vissa av hjälporganisationerna ger människor hygienpaket med vattenreningstabletter så att vi kan dricka vattnet från brunnarna, men det finns aldrig nog med paket för alla och många måste klara sig utan.

Situationen har länge varit dålig här och saker och ting ändras aldrig riktigt för oss. Snälla, lyssna på mig när jag säger att vi behöver mer vatten, mat och tak över huvudet. Lyssna inte bara och gå vidare, snälla, hjälp oss att förändra vår situation.


Abubakr Aliu. Foto: Scott Hamilton

Namiah Malla, Pulka

Vi brukade kunna ta oss till bergen för att skaffa vatten. Det finns ett borrföretag där och vi kunde fylla våra dunkar med vatten som kom från marken. Min man brukade även ta sig till den närliggande staden Warabi för att samla vatten. Men det kan vi inte göra längre – på grund av Boko Haram har militärten förstärkt säkerheten och vi kan inte längre kan ta oss utanför det säkrade området.

Vattnet här är dåligt och det finns inte nog för alla. Människor måste ta sig till sjukhuset hela tiden för att vattnet här gör dem sjuka. Ett av mina barn fick spendera fem dagar på Läkare Utan Gränsers sjukhus för att vattnet gjorde honom sjuk.

Namiah Malla. Foto: Scott Hamilton

Rent vatten – en dyrbar och begränsad resurs

I Pulka där vi har undersökt tillgången på vatten fann vi att varje person bara får elva liter om dagen vilket är långt under rekommenderade 20 liter per person och dag i en humanitär kris. Av dessa elva liter vatten var i genomsnitt två liter säkert att dricka.

I Maiduguri, Bornos huvudstad, är vatten- och sanitetssituationen inte mycket bättre.

– På alla de platser där Läkare Utan Gränser arbetar på i Borno innebär bristen på vatten och sanitet att riskerna av covid-19 förvärras. Detta i kombination med trångboddhet, brist på sjukvårdsinrättningar och den redan kritiska hälsosituationen i området visar hur sårbar denna befolkning är, säger Siham Hajaj, ansvarig för Läkare Utan Gränsers insatser i Borno.

Kvinnor köar till en brunn i Gwoza, Nigeria. Foto: Scott Hamilton / Läkare Utan Gränser

Livräddande insatser fortsätter

Vi är väldigt oroade över spridningen av covid-19 och dess konsekvenser för de mest sårbara. När viruset sprids i Nigeria är vi fokuserade på att bibehålla våra livräddande insatser och på att se till att skydda våra patienter och personal. För att göra detta har våra medicinska och logistiska team förstärkt infektionsförebyggande åtgärder, informerat lokalsamhällena om de bästa sätten att förbygga smittspridning, installerat handtvättstationer, samt förberett isoleringsområden och anpassat våra triage-rutiner.

Covid-19 är inte det enda hotet mot människor i Borno, men virusets närvaro understryker den extrema sårbarhet hos så många människor i landet som genomlevt krig, sjukdom och undernäring. För dem är fysisk distansering en abstrakt lyx och att tvätta händerna tär ofta på en dyrbar resurs. I ljuset av den pågående pandemin blir Bornos svaga sjukvårdssystem tydligare än någonsin. Det är nödvändigt att bibehålla humanitär hjälp för denna befolkning. Om detta misslyckas kommer det kosta liv.
 

Taggar

Flykt & migration Hälsa