nyhet av

Fall i Högsta domstolen visar att barnkonventionen borde bli svensk lag

En av årets första nyheter angående barns rättigheter handlade om att Högsta domstolen faktiskt hänvisat till FN:s konvention om barnets rättigheter. Beslutet innebar att en barnfamilj fick bo kvar i sitt hus och slippa bli vräkta trots pappans skulder.

Högsta domstolen bedömde att en avvägning mellan olika intressen måste göras och att det i detta fall ledde till att det inte fanns tillräckliga skäl för tvångsförsäljning av huset då det skulle innebära betydande olägenheter för familjen. När intresseavvägningen gjordes tog Högsta domstolen hänsyn till barnets bästa i enlighet med barnkonventionen. Detta till skillnad från hovrätten som menade att det inte fanns något tolkningsutrymme inom vilket barnkonventionen skulle kunna beaktas. Inte heller tingsrätten ansåg att barnkonventionen hade någon större betydelse eftersom den inte gäller som lag här i landet.

Det är glädjande att Högsta domstolen hänvisar till barnkonventionen men samtidigt anmärkningsvärt att detta ses som en nyhet med tanke på att det är 25 år sedan i år som konventionen antogs. Sverige har varit bunden av konventionen sedan 1990 men så länge den inte gäller som svensk lag kommer den att behandlas styvmoderligt inom rättsväsendet. UNICEF Sverige har tillsammans med andra organisationer, myndigheter och experter länge arbetat för att barnkonventionen ska bli svensk lag. Anledningen är att det inte räcker att den åberopas och tillämpas i undantagsfall, utan det ska naturligtvis vara huvudregeln. Några personer gör säkert gällande nu att beslutet från Högsta domstolen visar att barnkonventionen inte alls behöver inkorporeras och därmed göras till svensk lag, utan den kan ju redan nu användas när beslut tas där barn berörs. Andra hävdar att barnkonventionen medför alltför långtgående konsekvenser där barns intressen ges orimligt stort utrymme. Vissa ser kanske beslutet från Högsta domstolen som bevis för sin tes att barnkonventionen är för krånglig att tolka och tillämpa för en svenskt skolad jurist.

Jag menar dock att Högsta domstolens beslut bekräftar framför allt tre saker:

  1. Inkorporering av barnkonventionen i svensk rätt behövs så att den blir svensk lag och därmed obligatorisk för samtliga domstolar och myndigheter att använda sig av.
  2. När barnkonventionen tolkas och tillmäts vikt får barns rättigheter starkare ställning än annars.
  3. Barnkonventionen kan mycket väl tillämpas i beslutsfattandet i en domstol trots att det är just en konvention.

Vi uppmanar Barnrättighetsutredningen som har regeringens uppdrag att utreda frågan om barnkonventionens juridiska status att se detta rättsfall som exempel på att barnkonventionen helst inte används av tingsrätten och hovrätten, men att det är fullt möjligt att göra det. Det krävs dock att den får ställning som svensk lag för att det ska bli en självklarhet och inte ett udda inslag när beslut fattas som rör barn.

Christina Heilborn
Programchef på UNICEF Sverige

Taggar

Mänskliga rättigheter