nyhet av Svenska FN-förbundet

En förstagångsväljares funderingar

Vad kan vi göra åt den ökande högerextremism inom politiken, frågar sig Amanda Van Den Tempel Almaas, en av Svenska FN-förbundets ambassadörer för Agenda 2030.

Det här året ska jag rösta för första gången. En vill ju ta ett påläst beslut, så jag har läst allt jag har kommit över. Det har också fått mig att blicka utåt, mot det politiska livet i övriga delar av Europa.

Världens ledare har kommit överens om 17 globala mål som ska genomföras före år 2030. Mål 10 och 16 handlar om fred och rättvisa, om att alla människor, oavsett sin förutsättning, ska bli inkluderade i det sociala, ekonomiska och politiska livet, och om att diskriminerande lagstiftning och politik ska avskaffas. Trots detta ökar stödet för högerextrema partier i ett flertal länder i Europa, Sverige är ett av dem. Jag vill veta, hur omfattande är det ökade stödet, och vad betyder det för mål 10 och mål 16?

Hur ska vi kunna upprätthålla fred om människor inte kan söka skydd i vårt land?

Sedan det nationalistiska partiet Sverigedemokraterna (SD) blev invalt i EU år 2014 ökade deras stöd markant i Sverige. I juni meddelade undersökningsföretaget Novus att partiet är det näst största i Sverige. SD:s kritiska syn på asylinvandring, ett mångkulturellt samhälle och adoption och giftermål för samkönade par går direkt emot det mål 10 och 16 vill uppnå. Utöver dess politik uttrycker sig partimedlemmar rasistiskt, homofobiskt och kvinnofientligt. Hur ska vi kunna upprätthålla fred om människor inte kan söka skydd i vårt land? Hur ska vi upprätthålla jämlikhet om samkönade par inte har samma rättigheter som olikkönade par? Hur ska vi kunna inkludera alla om andra kulturer och bakgrunder slopas? Att partimedlemmar dessutom uttrycker sig och agerar diskriminerande underlättar inte.

Samma år som SD fick mandat i EU fick även andra nationalistiska, högerextrema och högerpopulistiska partier i Europa mandat i EU. Nedan är en tabell över hur många mandat några av de större partierna fick, samt en tillhörande beskrivning med exempel på hur partiets medlemmar stridit mot mål 10 och mål 16.

Tabell sammanställd av Amanda Van Den Tempel Almaas, all statistik är hämtad från EU:s sida över valresultatet för år 2014.

Jag har nyligen kommit hem till Sverige efter att ha jobbat och bott i Spanien i sex månader. Där har jag sett en tendens som strider mot trenden resten av Europa upplever, Spanien saknar ett högerextremt politiskt parti. Enligt en studie från det spanska institutet Elcano beror detta mycket på Spaniens historia.

Francisco Franco regerade i hela 36 år, ända fram till mitten av 70-talet. Det är fortfarande ett öppet sår som spanjorerna sent kommer att glömma. Under diktaturen ökade också stoltheten i regionala nationaliteter som lever kvar än idag (katalonier t.ex.), landsnationalism lockar alltså inte. Under 60-talet hade Spanien en massmigration, vilket har bidragit till empati för invandring. Så när problem uppstår kring invandring har andra etniciteter inte blivit syndabockarna, utan politikerna ställs till svars. Spanien är på god väg att uppnå både mål 10 och mål 16, medan vi andra halkar efter.

Demokratin får inte kringgås i yttrandefrihetens namn

Det finns alltså en ökande högerextremism inom politiken i Europa, vilket strider mot mål 10 och 16. Så vad kan vi göra? Jag tror att vi är på god väg att hitta en balans när vi börjar se oss omkring och analyserar vad våra grannar har gjort. Spaniens framgång har alltså uppnåtts av att minnas sin historia, värna om landets interna nationaliteter och att styra pekpinnen mot rätt personer. Vi behöver se oss omkring och lära oss av våra grannar. Det kan lätt bli en komplicerad fråga då yttrandefrihet är en självklar byggsten inom demokrati, men faktumet kvarstår att dessa högerextrema partier kränker särskilda gruppers integritet och ibland även deras rättigheter. Demokratin får inte kringgås i yttrandefrihetens namn.

Amanda Van Den Tempel Almaas
En av Svenska FN-förbundets ambassadörer för Agenda 2030

Taggar

Bistånd & utveckling Demokrati