Nyhet av Act Svenska kyrkan

Debatt: Försvara Sveriges värdighet – stå upp för ett generöst bistånd

Sveriges enprocentsmål behövs i en omvärld där allt fler bygger murar och fokuserar på sig själva, skriver Erik Lysén och Niclas Lindgren.

FOTO: KAREL PRINSLOO

Den kyrkliga missionsverksamheten lade grunden för Sveriges statliga bistånd. Det var berättelserna och det engagemang som missionärer förde med sig hem som bidrog till vårt lands stora engagemang för omvärlden. Det politiska målet att en procent av Sveriges BNI ska avsättas till internationellt bistånd har i dag ett brett stöd i Sveriges riksdag. Det är ett viktigt, till och med livräddande mål, för människor som runt om i världen lever i fattigdom och förtryck.

Men det är också ett mål som under de senaste veckorna har ifrågasatts. Bland annat har Moderaterna, i tidningen Dagen (Moderaterna vill avveckla svenskt utvecklingsbistånd), argumenterat för att avskaffa enprocentsmålet och fasa ut utvecklingsbiståndet. Enprocentmålets kritiker menar att vi behöver prioritera behövande inom våra egna gränser högre. Men att på det sättet ställa olika utsatta grupper mot varandra kan i själva verket äventyra fortsatt stöd för en stark välfärd i Sverige.

I en globaliserad värld beror inte respekten för alla människors lika värde på om din nästa finns i din närhet eller i ett land långt borta.

Att vara människa är att leva i gemenskap och som kyrkor står vi i en två tusen år gammal tradition av att avstå en del av vårt eget för att stödja utsatta. Vi vet att det gör gott att ge, att det händer något med oss när vi delar med oss.

Precis som delande bidrar positivt i enskilda människors liv, finns en växelverkan mellan Sveriges internationella bistånd och välfärden i Sverige. Forskare vid Brookingsinstitutet i USA har visat att länder som ger stort internationellt bistånd också satsar mycket resurser på social trygghet för de egna medborgarna. Medkänsla smittar. I en globaliserad värld beror inte respekten för alla människors lika värde på om din nästa finns i din närhet eller i ett land långt borta. Att stå upp för ett generöst bistånd är därför också ett sätt att försvara vår självrespekt och värdighet som nation och i förlängningen vår egen välfärd.

Att dra ner på långsiktiga insatser är som om man inom sjukvården ville dra in primärvården för att satsa på akutmottagningar.

Om vi ser till behoven finns starka skäl att värna biståndet. Aldrig har så många människor varit på flykt som i dag. I många länder minskar det demokratiska utrymmet. Klimatkrisen är akut och bidrar till ökad hunger. Vi ser svåra bakslag i arbetet för jämställdhet i många delar av världen. På alla dessa områden vet vi att Sveriges bistånd gör skillnad.

I det här läget höjs röster för att prioritera katastrofbiståndet på bekostnad av andra insatser. Men världen är komplex. För att katastrofer ska förhindras och effekterna av dem mildras behövs långsiktiga satsningar på fred, klimat, fattigdomsminskning, utbildning och byggandet av starka samhällen. Att dra ner på långsiktiga insatser är som om man inom sjukvården ville dra in primärvården för att satsa på akutmottagningar. En sådan politik leder till ökade behov och fler liv som måste räddas.

Moderaterna vill på sikt ersätta utvecklingsbiståndet med främjande av privat företagsamhet. Det räcker inte för att ge människor som lever i störst utsatthet ett värdigt liv. För detta krävs offentlig finansiering – genom internationellt bistånd och inhemska skatter. Att stödja utvecklingen av rättvisa och effektiva skatte­system är en viktig uppgift för Sveriges bistånd.

Insatserna ska riktas till de mest behövande, de ska granskas och utvärderas systematiskt och korruptionsbekämpning måste alltid stå högt på dagordningen.

Utvecklingen i Sverige påverkas i allt högre grad av vad som händer i vår omvärld. Att verka för minskat förtryck och fattigdom i andra länder är därför ett sätt att bidra till långsiktig säkerhet och välfärd också i Sverige. Det bidrar också till att upprätthålla Sveriges starka position i världen.

Rösterna från dem som stöttas genom biståndet hörs inte när olika utgiftsposter manglas i regeringens årliga budgetförhandlingar. Därför behövs långsiktiga principbeslut för att upprätthålla ett solidariskt och generöst bistånd. Utan sådana långsiktiga åtaganden riskerar biståndsbudgeten att urholkas och enprocents­målet har visat sig vara ett effektivt verktyg för att upprätthålla Sveriges generösa bistånd.

Frågan om biståndets omfattning får aldrig överskugga den avgörande frågan om hur pengarna används. Insatserna ska riktas till de mest behövande, de ska granskas och utvärderas systematiskt och korruptionsbekämpning måste alltid stå högt på dagordningen. OECD:s senaste granskning ger Sveriges bistånd högt betyg och i enlighet med OECD:s rekommendation stärks Sidas kapacitet under 2020. Det ger förutsättningar för fortsatt hög kvalitet när fokus alltmer läggs på demokratibistånd, vilket kräver mycket hög kompetens hos biståndsgivaren.

Som civilsamhällesorganisationer kommer vi fortsätta att granska det bistånd som UD och Sida förmedlar. Samtidigt står vi själva öppna för granskning.

Global samverkan och solidaritet är viktigare än någonsin, och Sveriges bistånd behövs i en omvärld där allt fler bygger murar och fokuserar på sig själva. Vi uppmanar därför Sveriges partier att stå fast vid enprocentsmålet och ett fattigdoms- och rättighetsbaserat utvecklingssamarbete.

Erik Lysén, chef för Act Svenska kyrkan

Niclas Lindgren, direktor PMU

Den här debattartikeln publicerades i Dagen den 7:e oktober 2019

Annons