Regeringens vårändringsbudget presenteras i ett väldigt ovisst läge. Det är svårt att förutse hur stora konsekvenserna av den rådande pandemin kommer bli och prognosen för ekonomin är osäker. Däremot vet vi att de redan utsatta är dem som kommer att drabbas hårdast. Forum Syd välkomnar att biståndsbudgeten ligger kvar på samma nivå som tidigare.

- Det är otroligt viktigt att regeringen håller fast vid ett generöst bistånd i det här läget. Mer stöd kommer att behövas för att motverka den globala pandemin och dess effekter i fattigare länder och samtidigt kvarstår behoven som fanns innan viruset spridning bröt ut, säger Forum Syds generalsekreterare Anna Stenvinkel.

Biståndet kommer att vara avgörande för att hantera konsekvenserna av coronakrisen i länder där sjukvården är svag och människors tillgång till sociala trygghetssystem är närmast obefintlig.

Omställning av biståndet och riktade satsningar behövs men vi måste också behålla fokus på det långsiktiga demokratiarbetet, fortsätter Anna Stenvinkel.

Vi ser redan hur utrymmet för civilsamhällesorganisationer stramas åt ytterligare i många länder där regeringar använder pandemin för att tysta människorättsaktivister och oppositionella. De inskränkningar av mötesfrihet och rörlighet som nu införs måste vara tillfälliga, och de försök till mer maktkoncentration som vi ser hos regimer i auktoritära länder måste utmanas. Redan innan coronaviruset pressades demokratin tillbaka av nationalistiska och auktoritära krafter i många länder.

Minskat BNP ger mindre biståndsbudget framöver

De ekonomiska konsekvenserna av pandemin kommer innebära att Sveriges bruttonationalprodukt (BNP) minskar, vilket påverkar biståndsbudgeten framöver. Enligt prognosen kan biståndsbudgeten bli 1,7 miljarder mindre 2021 jämfört med vad som tidigare beräknats. Det är baserat på en prognos där BNP minskar med fyra procent. Prognosen är osäker och det värsta scenariot som presenteras i vårbudgeten är en minskning med tio procent. Kommande års biståndsbudget fastställs först i höstbudgeten. Det är positiv att regeringen fortsatt håller fast vid målet om att en procent av bruttonationalinkomst (BNI) ska gå till internationellt bistånd. Utvecklingen av BNI beräknas öka biståndsramen med i genomsnitt 1,8 miljarder kronor per år 2020–2023 enligt vårbudgeten.