Att inte lämna någon utanför: arbetet för papperslösas rättigheter

Principen Leave no one behind - en grundläggande del av Agenda 2030 - innebär att alla människor i världen ska kunna ta del av utvecklingens framsteg och få sina rättigheter tillgodosedda. För att det ska bli verklighet måste vi både identifiera och sätta stopp för diskriminering och marginalisering, överallt. Men hur hjälper man de som inte syns i statistiken?

Nyhet

”Vi är fast beslutna att ta de djärva och omdanande steg som omgående krävs för att föra in världen på en hållbar och motståndskraftig väg. När vi nu inleder denna gemensamma resa utfäster vi oss att inte lämna någon utanför.” - Svensk översättning av FN:s Transforming our world: The 2030 agenda for sustainable development, Regeringskansliet.

En grundläggande princip i Agenda 2030 och de Globala målen för hållbar utveckling kallas Leave no one behind – ”Lämna ingen utanför”. Principen betyder att alla människor, utan undantag, ska kunna ta del av de framsteg världen gör för att uppnå de Globala målen. Det räcker alltså inte med att vi t.ex. ser till att de flesta av oss får tillgång till rent, säkert och hållbart dricksvatten för att Mål 6.1: Säkert dricksvatten för alla ska kunna räknas som uppnått – alla ska ha tillgång till sådant vatten. För att Agenda 2030 ska uppfyllas kan vi därmed inte tillåta att någon individ eller grupp fråntas sina rättigheter till följd av diskriminering eller marginalisering. Det är en av de viktigaste grundpelarna för agendan, och samtidigt en av de stora utmaningarna.

En svårighet när det gäller principen om Leave no one behind är hur vi ska kunna tackla den utsatthet som papperslösa människor lever i. Hur ska de som inte syns i statistiken kunna skyddas från marginalisering och utanförskap? De som lever utanför skyddsnäten, med kraftigt begränsade möjligheter att hävda sina rättigheter? De som inte kan eller vågar vända sig till samhället för stöd i form av t.ex. sjukvård eller utbildning?

En av de mest utsatta grupperna - och en av de svåraste att kartlägga

I diskussioner om Leave no one behind tas ofta behovet av mer och bättre statistik upp. OECD, t.ex., understryker i en ny rapport att vi måste investera i statistiska verktyg för att kunna fylla informationsluckorna och skaffa oss nödvändig kunskap om sårbara grupper. För att kunna se vem som lämnas utanför behöver vi data, helt enkelt.

En sådan kartläggning blir extra svår när det handlar om papperslösa människor, det vill säga de som befinner sig utan tillstånd i länder de har flytt eller migrerat till. Hur bra vi än blir på statistik kvarstår en enorm utmaning i att identifiera och hjälpa en av de mest utsatta grupperna - människorna som lever gömda, livrädda för att upptäckas av myndigheterna.

”Jag är rädd. Om de skickar tillbaka mig kan jag bli dödad. Jag är orolig och känner mig rädd. Jag kan inte åka tillbaka. Jag kan inte!” – Alichah, som har levt som papperslös i Sverige i tre år, berättar för Röda Korset

Röda Korsets insatser för papperslösa

En organisation som gör flera insatser för att hjälpa papperslösa i Sverige är Röda Korset. Organisationen jobbar på olika sätt för att förbättra förutsättningarna för denna grupp, både genom påverkansarbete för att lagstiftningen ska bli bättre anpassad till papperslösas behov och genom att själva erbjuda stöd i form av t.ex. vård, språkundervisning, mat och kläder.

Här är några exempel på hur Röda Korset jobbar för att hjälpa papperslösa i Sverige:

1. Tar fram rapporter som beskriver de utmaningar som papperslösa ställs inför

Rapporten ”Röster från skuggsamhället – att leva som papperslös i Sverige” gavs ut av Röda Korset och Stockholms Stadsmission 2015 som en del av det gemensamma projektet ”Mötesplats för papperslösa”. Den ger viktiga inblickar i hur livet kan se ut för en person som lever gömd, i ständig ovisshet och oro. Genom verkliga berättelser från papperslösa i Sverige ger rapporten en bild av de utmaningar denna grupp människor möter. Berättelserna ligger också till grund för rekommendationer gällande t.ex. vikten av att papperslösa barn får gå i förskolan och att alla människor skyddas från hot och våld.

”Nedslag i verkligheten – tillgång till vård för papperslösa” är ännu en rapport som beskriver papperslösas situation, denna gång med fokus på tillgången till vård (ett av de områden där Röda Korset arbetar för förändring). Den visar att hindren för denna grupp är svåra och många när det gäller att uppsöka vård. Otydlig lagstifning, i kombination med en rädsla för myndigheter, gör att många lider i onödan.

Bild från rapporten ”Nedslag i verkligheten – tillgång till vård för papperslösa”, där Röda Korset presenterar sina rekommendationer för att motverka att denna grupp lämnas utanför.

2. Försvarar papperslösas rättigheter

Röda Korset bedriver opinions- och påverkansarbete för att förbättra villkoren för papperslösa i Sverige, t.ex. när det gäller rätten till vård, utbildning och frihet från våld. Att försvara sådana rättigheter blir extra viktigt med tanke på att det är mycket svårt för den som lever gömd att själv hävda dem.

Tillsammans med Stockholms Stadsmission har Röda Korset jobbat för papperslösa barns rätt att gå i förskola och för att papperslösa människor ska kunna anmäla brott utan att riskera utvisning. Organisationen har också drivit på starkt för rätten till vård. Röda Korset understryker att FN-deklarationen om mänskliga rättigheter, som Sverige har undertecknat, handlar om just det: mänskliga rättigheter, inte medborgerliga. Varje person har alltså rätt till dem, oavsett plats och status.

”Rätten till vård på lika villkor är något som vi alla ska ha del av oavsett var och i vilka omständigheter vi befinner oss.” – Röda Korset

Utöver att ta fram information och bedriva påverkansarbete erbjuder Röda Korset själva vård och stöd till papperslösa genom sin vårdförmedling.

3. Ger direkt stöd

I flera kommuner jobbar Röda Korset tillsammans med andra organisationer för att se till att grundläggande behov hos utsatta människor uppfylls. På Rödakorshuset i Stockholm kan papperslösa t.ex. få tillgång till mat, kläder, dusch och tvättmaskin, och hjälp med samhällsinformation, vägledning och språkundervisning. Huset är också en social träffpunkt där människor kan umgås, känna gemenskap och prata med någon som lyssnar.

En svår utmaning - men mycket kan göras

Att hjälpa den som lever i rädsla för att upptäckas och utvisas är inte lätt; här står uppfyllandet av Agenda 2030 och Leave no one behind inför en stor utmaning. Röda Korsets och andra organisationers arbete, med både research, påverkan och stöd till utsatta, visar dock att det går att göra mycket för att skapa ett samhälle där marginaliseringen av papperslösa människor kan motarbetas och deras rättigheter tillgodoses.

Att fortsätta föra talan för den som inte kan eller vågar höja sin röst, och att synliggöra utmaningarna som möter den som inte vill synas - det är ett arbete som är ytterst viktigt för att ingen ska lämnas utanför. 

Annons