Under våren har vår praktikant, Amanda Day, deltagit i detta arbete för att lyfta våra medlemsorganisationers perspektiv på frågan.
Hur har du gått tillväga?
Jag har intervjuat representanter för några medlemsorganisationer och fokuserat på deras uppfattning kring jämställdhet på tre olika teman:
- jämställdhet inom den svenska organisationen
- jämställdhet inom utvecklingssamarbetet med partners
- religion och jämställdhet – särskilt kopplat till medlemsorganisationens religiösa identitet
Hur ser medlemsorganisationerna på jämställdhet?
Arbetet med jämställdhetsfrågor skiljer sig åt mellan medlemsorganisationerna. En del ser till så att lika många män och kvinnor finns på arbetsplatsen och andra arbetar med ett djupare genusperspektiv för att utmana rådande maktstrukturer som hindrar människor från att leva i jämlikhet. Skillnaderna beror på olika tolkningar av jämställdhetsbegreppet men också möjligheterna att arbeta med jämställdhet i praktiken.
I intervjuerna kom en del problematiska aspekter fram vad gäller organisationernas synsätt och arbetssätt, men även viktiga lärdomar. En viktig aspekt som lyftes fram var att ett jämställdhetsproblem inte är ett ”kvinnoproblem”, utan ett problem där både män och kvinnor är aktörer i den rådande strukturen. Att se kvinnor som de förtryckta och männen som förtryckaren skapar ofta negativa stereotyper som gör att orättvisa strukturer består.
Kan vi förstå jämställdhet på ett mer konstruktivt sätt?
En viktig aspekt är att se jämställdhet utifrån både ett kvantitativt och kvalitativt förhållningssätt. Kvantitativ jämställdhet handlar om att arbeta mot de orättvisor som finns mellan könen. Det kan till exempel vara att se till så att kvinnor och män ska få lika lön eller att de båda har rätt att arbeta på en viss arbetsplats.
Kvalitativ jämställdhet handlar mer om de villkor, regler och värderingar som rekonstruerar sociala normer i samhället, till exempel att arbeta mot de normer som finns om maskulinitet och feminitet. Genom att arbeta med kvalitativ jämställdhet så kan en utmana de orättvisa maktstrukturer som finns.
En diskussion om sociala normer är nödvändig för att arbeta med olika sorters utvecklingsfrågor, då män och kvinnor påverkas och har olika möjligheter som måste tas hänsyn till.
Hur kan vi arbeta bättre med en kvalitativ förståelse av jämställdhet?
Ett starkare integrerat jämställdhetsarbete handlar om att applicera ett jämställdhetsperspektiv i alla delar av arbetet, både inom sin organisation och i sina insatser. Det är en process som tar tid och kan vara känslig. En stor del av processen handlar om att skapa en större medvetenhet kring jämställdhet och lära sig mer om vad detta mångtydiga begrepp kan innebära för sin specifika verksamhet.
Det finns en del brister i att inte ha en gemensam definition inom SMR då det lätt kan uppstå subjektiva tolkningar bland medlemmarna. En hjälp kan vara en etablerad jämställdhetspolicy som alla medlemmar kan använda.
Nästa steg i processen är att ha en god dialog med sina partners. Då många av medlemsorganisationernas samarbetspartners arbetar i en religiös kontext så är det viktigt att ta hänsyn till olika religiösa tolkningar. Detta kan annars bidra till en svår identitetsfråga: att stå kvar i tro eller stå för jämställdhet?
Vad kan Svenska missionsrådet göra för att underlätta ett mer integrerat jämställdhetsarbete bland sina medlemsorganisationer?
För att arbeta fram effektiva verktyg inom nätverket behöver medlemsorganisationernas åsikter komma fram och användas. Under intervjuerna kom önskemål om tillfällen för erfarenhetsutbyte. Hur gör andra? Vilka frågor ställer de? Vilka instrument använder de? Hur går man in där det finns traditionella roller?
En rekommendation till SMR är därför att anordna workshops eller temadagar med medlemsorganisationerna, där en också kan prata om kopplingen mellan just religion och jämställdhet.
Vad ska du göra nu när praktiken går mot sitt slut?
Om tre veckor åker jag till Uganda för att utföra en Minor Field Study (MFS). Jag kommer att besöka en så kallad ”Millennium-by” i södra Uganda och samla in material till min kandidatuppsats som jag skriver i Globala studier vid Göteborgs universitet.
