5 anledningar att bry sig om FN:s klimatmöte

Greta Thunberg deltar på klimatstrejk utanför FN:s högkvarter (Foto: UN Photo/Manuel Elias)
Världen

Greta Thunberg har seglat över Atlanten för att delta och FN:s generalsekreterare hoppas på "konkreta, realistiska planer" inför det stora klimatmötet. Men, låter det inte alltid så?

Vi listar 5 anledningar till varför just detta klimatmöte är värt att följa!

António Guterres, FN:s generalsekreterare, har sammankallat världens ledare. På måndag den 23:e september, på dagen 5 år efter det stora klimatmöte som lade grunden för Parisavtalet, ska stats- och regeringschefer från hela världen återigen diskutera vägen framåt i klimatarbetet.

Greta Thunberg har bjudits in för att tala och har under flera veckors tid seglat över Atlanten för att ta sig till FN:s högkvarter i New York. Men varför skulle just detta möte vara speciellt? Finns det anledning att tro att några verkliga förändringar kan ske?

Det finns förstås inga garantier kring hur det kommer gå – men här är 5 anledningar till varför klimatmötet på måndag kan vara värt att uppmärksamma lite extra:

  • Ökad medvetenhet bland ledare

Ofta känns klimatfrågan väldigt tung, och det kan vara svårt att inte känna sig nedslagen av nyheter som tycks peka på att arbetet bara går bakåt – som att Bolsonaros styre i Brasilien leder till fler skogsbränder. Faktum är dock att medvetenheten kring klimatfrågan i allmänhet ökar, även på internationell nivå.

Under generalsekreterare Guterres prioriterar FN frågan högt och i en intervju med TIME har Guterres påpekat att det är just i debatter om klimatet som FN och internationellt samarbete i stort kan visa sitt värde. Bara en sådan sak som att nästan 200 länder kunde komma överens om hur vi ska arbeta för att lösa detta enorma problem visar på FN:s styrka, menar han. Denna tidigare framgång kan till och med stärka tron på att planer med ännu högre ambitioner går att genomföra.

  • Medvetenheten börjar leda till handling

Just därför har Guterres nu uppmanat alla ledare att komma till mötet med ”konkreta, realistiska planer” för att förbättra sina egna mål inom Parisavtalet, så att vi kan ”minska utsläppet av växthusgaser med 45 procent inom nästa årtionde, och vara utsläppsneutrala år 2050.” Några europeiska länder, däribland Sverige, har redan infört lagar om detta; nu kan mötet bli en möjlighet för fler att haka på.

Samtidigt sprider sig skolstrejker för klimatet världen över, och små ö-stater, som ofta drabbas värst av klimatförändringarna, kämpar för sin överlevnad – något som också kommer att diskuteras under veckan. Fokuset börjar skifta från att bara uppmärksamma att klimatförändringar existerar, till att genomföra lösningar.

Guterres på besök till Fijiöarna, ett av länderna som har drabbats hårdast av klimatförändringar (Foto: UN Photo/Mark Garten)

  • Parisavtalet börjar gälla ’på riktigt’ nästa år

Varför uppmanar Guterres länderna att höja sina ambitioner just i detta läge? Anledningen är att Parisavtalet börjar gälla ”på riktigt” 2020; det är då arbetet ska vara i full gång för att lyckas uppnå ländernas egna mål, enligt avtalet.

På det årliga COP-mötet med Parisavtalets deltagare nästa år så ska länderna dessutom ha uppdaterat dessa mål och sätta planer inför kommande 5-årsperiod. Klimatmötet den 23:e september är alltså ett perfekt tillfälle för världens ledare att redan nu sätta tonen för det framtida klimatarbetet.

  • Det förberedande arbetet har varit ovanligt ambitiöst

Det finns faktiskt anledning att tro att ledarna kommer väl förberedda, och att en eller annan konkret, realistisk plan kan komma upp på mötet. Arbetet inför klimatmötet den 23:e september har pågått under hela året. Länderna har delats upp i nio olika grupper, var och en ansvarig för ett eget område.

Sverige har tillsammans med Indien lett arbetet i industrigruppen. Under året har de jobbat fram förslag till hur vi kan göra industrier som arbetar med till exempel fossila bränslen och mineraler mer hållbara och miljövänliga. De två dagarna inför mötet ska förslagen från alla nio grupper diskuteras, och på det stora klimatmötet den 23:e ska endast de bästa förslagen presenteras, för att hålla mötet effektivt och fokuserat på riktiga lösningar.

  • Klimatstrejker och ’högnivåvecka’

Klimatmötet är en del av en intensiv vecka. Den 20–27 september äger den så kallade ”Global Week For Future” rum, en fortsättning på klimatstrejkerna Fridays For Future som har spritt sig över världen, inte minst tack vare Greta Thunberg.

Global Week For Future drar igång med en global skolstrejk fredag den 20:e, och avslutas med en storstrejk en vecka därpå. Människor över hela världen kommer då strejka för klimaträttvisa. Greta Thunberg har framförallt seglat över Atlanten till New York för att kunna tala inför världens ledare på det stora klimatmötet, men kommer även att delta i strejkerna runt FN:s högkvarter.

Greta anländer i New York (Foto: UN Photo/Mark Garten)

Fullspäckad vecka för globalt utvecklingssamarbete

Utöver klimatmötet finns det gott om anledningar för världens ledare att vara på plats i New York under veckan. Generalförsamlingen har precis öppnat sin 74:e session (det kommande årets arbete, helt enkelt) och håller traditionsenligt årets stora debatt, där alla världens ledare är inbjudna, 24–30 september.

Under veckan hålls även toppmöten om bland annat hållbar utveckling, de globala målen och hur vi kan assistera små ö-stater i sin utveckling. Helt fullspäckat.

Klimatrörelsen ger inte upp

Det finns alltså anledning att vara lite extra uppmärksam inför just detta klimatmöte. Självklart kommer inte mötet resultera i en extraordinär lösning som bekämpar klimatkrisen för gott; men som Guterres själv sa i den där TIME-intervjun, så är det en nödvändighet att ”få land för land att ta på sig ett ledarskap och anta de ambitioner som följer”.

Förhoppningsvis ska mötet vara en chans för världens ledare att kunna trigga varandra att höja sina ambitioner ytterligare och ta ett större ansvar. Fram tills det händer kommer Greta Thunberg och tusentals ungdomar med henne göra allt de kan för att få till en verklig förändring.

Taggar

Agenda 2030 Bistånd & utveckling Demokrati Klimat & miljö