av Amnesty International

Coronaviruset kan slå hårt mot flyktingar, asylsökande och migranter på de grekiska öarna

Flyktinglägret Moria på Lesbos, 2018. © Giorgos Moutafis/Amnesty International
Nyhet

Det är viktigare än någonsin att flyktingar, migranter och asylsökande som befinner sig på de grekiska öarna får skydd och evakueras.

Med spridningen av covid-19 är det viktigt att komma ihåg att det finns grupper som är extra utsatta. De grupper som inte har tillgång till vatten, förebyggande åtgärder och lever trångt och utan möjlighet till social distansering löper större risk att drabbas av allvarliga konsekvenser av covid-19. Situationen på öarna med överbeläggning och dålig hygien riskerar också att öka spridningen av viruset.  

De flyktingar, migranter och asylsökande som befinner sig i Grekland lever i förhållanden som skulle innebära en mycket svår situation vid en spridning av covid-19. De lever på trångbodda ytor och har en mycket begränsad tillgång till vatten. I ett av lägren finns endast en vattenkran att tillgå för 1 300 personer. 

Totalt bor det cirka 37 000 personer i lägren, som ursprungligen har en kapacitet för 6 000 personer. På grund av överbefolkningen bor även många utanför lägren där tillgången till vård, utrustning och stöd är ännu mer begränsad. De som lever i lägren och utanför bor i tält och skjul som utöver vatten inte heller har tillgång till värme. Detta har lett till att många använder sig av olika former av enkelt ihopsatta värmekällor, vilket i sig ger upphov till luftvägsproblem. Något som många av de som lever i lägren har drabbats av. Detta innebär en ytterligare risk då personer med luftvägsproblem har visat sig vara mer sårbara för covid-19.

Det grekiska sjukvårdssystemet är ansträngt efter den ekonomiska krisen 2008. De flyktingar, migranter och asylsökande som befinner sig på öarna måste förlita sig på medicinsk hjälp från icke-statliga organisationer och på den begränsade statliga sjukvård som finns, som i dagsläget har har svårt att hantera de patienter som de redan har. Det har dessutom framkommit uppgifter som visar på att de som kommit till landet efter juli 2019 inte får rätt till den statliga sjukvård som finns tillgänglig. Sedan 1 mars 2020 och en månad framåt tar Grekland inte emot asylansökningar vilket innebär att de personer som kommit sedan dess är i en ännu mer utsatt situation då de inte kan ta del av någon vård eftersom de inte fått sina asylansökningar registrerade. Samtliga av dessa grupper kommer att ha en mycket begränsad, eller obefintlig, tillgång till vård om de skulle bli smittade med covid-19. 

Åtgärder som måste vidtas

Amnesty International understryker att riskerna för de personer som befinner sig i lägren måste minskas och tydliga planer för detta måste tas fram. Det är viktigt att det finns tillgång till sjukvård och hälsoförebyggande åtgärder, som vatten och sanitetsanläggningar. Det måste också säkerställas att de åtgärder som tas i Grekland för att skydda medborgarna från covid-19 även omfattar de personer som lever i flyktinglägren på de grekiska öarna. För att minska riskerna borde personer förflyttas från öarna till fastlandet till mer lämpliga boenden. Slutligen är det av yttersta vikt att flyktingar, migranter och asylsökande får tillgång till den statliga vården, som de enligt grekisk lag har rätt till.

Utöver detta bör det starkt understrykas att rätten att söka asyl är en grundläggande mänsklig rättighet och en skyldighet för den grekiska staten att respektera. Vidare måste tillåtna begränsningar av rörelsefriheten som gäller asylsökande, flyktingar och migranter i samband med covid-19 som genomförs för att skydda allmänheten vara enhetliga med de skyldigheter som ingår i internationell rätt. De måste vara nödvändiga, legitima och proportionella.

Taggar

Flykt & migration Hälsa