Rapporten visar att barn förekommer på nästan en tredjedel av alla tidningsbilder som rör svenska biståndsinsatser i Afrika. Men i 97 procent av fallen får barnen inga namn.

- FN:s barnkonvention föreskriver att alla barn har rätt till ett namn och en identitet. När svenska medier inte namnger afrikanska barn tillgodoses inte dessa rättigheter, säger Ola Richardsson, kommunikationschef på We Effect.

För vita vuxna svenskar är det raka motsatsen. I 98 av 100 fall får männen sitt namn i tidningen. Motsvarande andel för kvinnor är 96 av 100.

- Undersökningen visar att ytterst lite av bevakningen porträtterar människor i Afrika som aktiva och självständiga. Genom att främst publicera bilder på anonyma offer cementeras den ålderdomliga bilden av ”vi” som välgörare och ”dom” som passiva offer, säger Ola Richardsson, kommunikationschef på We Effect.

För vuxna kvinnor och män ur lokalbefolkningen är namnpublicering något vanligare än för barn, i 13 procent får ett namn. Politiker, militär- och rebelledare särbehandlas dock i den svenska medierapporteringen och namnges alltid.

- We Effect uppmanar Sveriges tidningsutgivare att gemensamt ta ett krafttag för att ge en mänskligare bild av människor i fattiga länder. Be fotografer att alltid ta namn på personerna på bilderna. Sluta köpa namnlösa bildbyråbilder. Och inför en gemensam uppförandekod för branschen. Om ett år ska vi göra analysen igen. Jag hoppas innerligt att det har blivit bättre då, säger Ola Richardsson.