Förtryck mot ursprungsfolk pågår nu

Foto: Emma Waleij, Unsplash.
Världen

Det våldsamma förtrycket av urinvånare, som många nog förknippar med Columbus intåg i Amerika eller de rasbiologiska kategoriseringarna av samer, tillhör inte bara historien. Ursprungsfolk runt om i världen tvingas utstå orättvisor, hot och våld – just nu.

Omkring 370 miljoner människor i världen tillhör ett ursprungsfolk. Grupperna skiljer sig mycket från varandra, men har ändå ofta en hel del gemensamt. Effekterna av koloniseringen dröjer sig kvar. Ursprungsfolken hindras från att delta i politiska processer som påverkar dem, vilket har en negativ effekt på deras möjlighet till självbestämmande. 

På grund av sin status som de första människorna att bosätta sig på en plats – och det förtryck de utsatts för av de som sedan tagit över landet – har dessa grupper särskilda rättigheter. De finns samlade i FN:s deklaration om ursprungsfolkens rättigheter från 2007.

Enligt deklarationen har ursprungsfolk bland annat rätt att leva i fred och säkerhet, fortsätta prata och lära ut sina språk, och skydda sina heliga platser. De har även rätt att rådfrågas om och påverka alla statliga beslut som gäller dem. Sex artiklar i deklarationen handlar om deras rätt att äga och bruka land och naturresurser på sina territorier.

Men efterföljs rättigheterna som finns med i deklarationen? I många fall är svaret nej.

Aktivister som försvarar sitt folks rättigheter mördas

Under 2020 mördades 331 människorättsförsvarare runt om i världen, varav en majoritet kämpade för ursprungsfolks rättigheter. Bara i Colombia dödades 112 människor ur ursprungsfolket. Det är särskilt farligt att engagera sig mot odlingar av olagliga grödor och försvara sitt folks landområden.

Våld och mord förekommer även i andra länder. I Nicaragua, exempelvis, utfördes förra året den hittills värsta attacken mot det UNESCO-skyddade Bosawás Biosphere-reservatet. 80 tungt beväpnade ockupanter förstörde 16 hem i Mayangnasamhället och slaktade allt boskap. Tio människor försvann, fyra män ur lokalbefolkningen dödades, och många skadades.

Ursprungsfolk har sämre levnadsstandard

De som bor på Nya Zealand och tillhör ursprungsfolket Māori har en förväntad livslängd som är sju år kortare än det nationella genomsnittet och familjerna har en inkomst på 78 procent av medelinkomsten. Hälften av alla som sitter i fängelse på Nya Zealand tillhör ett ursprungsfolk, trots att de bara utgör ca 15 procent av landets totala befolkning.

Även Aboriginer och de som tillhör Torres Strait Islander-folket i Australien har sämre livsutsikter. De utsätts i större utsträckning för rasism och polisvåld och löper högre risk att begå självmord. I en undersökning i Kanada rapporterade 84 procent av de tillfrågade medlemmarna ur ett ursprungsfolk att de upplevt diskriminering i sina möten med sjukvården. Undersökningen upptäckte stora problem med rasism i vården.

Uluru, en stenformation i Australien, är en helig plats för Pitjantjatjarafolket.

Landområden och naturresurser kapas

I alla delar av världen kämpar ursprungsfolk mot stater och företag som vill kontrollera deras landområden och utnyttja naturresurserna där. I Norden står samerna i konflikt med den privata sektorn som vill etablera sig på heliga platser och områden där renar betar. Grenselandet AS planerar exempelvis att bygga vindkraftverk i Laksefjordvidda, ett av Norges största vildmarksområden. 2019 uppmanade FN den kanadensiska staten att omedelbart upphöra med bygget av stora rörledningar för fossila bränslen tills de fått samtycke från ursprungsfolket.

Trots massiva protester och brett motstånd från civilsamhället bygger man i Bolivia en motorväg genom TIPNIS-nationalparken (Territorio Indígena y Parque Nacional Isiboro Sécure), med stöd av utvecklingsfonder som Brazil’s National Bank for Economic and Social Development. Nationalparken är hem till Simané-, Yuracaré- och Mojeño-Trinitario-folken.

Rätten till den egna kulturen begränsas

I februari förra året hindrade beväpnade statstjänstemän från Miljöministeriet i Kambodja hundratals medlemmar ur ursprungsfolken, buddistiska munkar och miljöaktivister från att ta sig in i Prey Lang Wildlife Sanctuary för den årliga trädvälsignelseceremonin. Ceremonin utförs för att höja medvetenheten om den olagliga skogsavverkningen i landet.

I Australien måste ursprungssamhällena, enligt the Native Title Act från 1993, bevisa att de har en långtgående koppling till sitt landområde, vilket har visat sig nästan omöjligt. De australiska ursprungsfolken är dessutom inte formellt erkänd i konstitutionen, vilket är fallet i exempelvis USA, Kanada och Nya Zealand. Staten måste alltså inte, enligt nationell lag, konsultera ursprungsfolken när de stiftar lagar som berör dem.

Prey Lang-skogen i Kambodja är 3 600 kvadratkilometer stor och hem till flera etniska minoriteter.

Situationen för ursprungsfolk förvärras

Ursprungsfolken togs sällan med i beräkningarna när regeringar tog till åtgärder mot COVID-19. Information och sjukvård är svårtillgänglig och på grund av de ekonomiska förhållandena blev hemundervisningen ofta tuffare. Lockdowns hindrade många från att ta sig till sin mark och platser att sälja varor på stängdes ner. Samtidigt tilläts stora företag fortsätta sina aktiviteter på landområden som ursprungsfolket nekades tillgång till. I Indien öppnades nya kolgruvor som en del av återhämtningen efter pandemin – många på ursprungsfolkets mark.

Det demokratiska utrymmet där civilsamhället, och alltså de som organiserar sig för urfolks rättigheter, krymper i stora delar av världen. Den försvagade demokratin i Colombia har exempelvis gjort det möjligt för regeringen att dra tillbaka individuella och kollektiva rättigheter. En växande andel av Kambodjas ursprungsbefolk har blivit hemlösa och hamnat i fattigdom på grund av systematiskt beslagtagande av mark samtidigt som landets naturresurser förbrukas allt snabbare. Ursprungsfolk som lever av naturen drabbas dessutom hårdare av klimatförändringarna.

Taggar

Demokrati Klimat & miljö Mänskliga rättigheter