Globalportalen

Seminarium om landgrabbing. Foto: Karl Lindstrand

- Pensionsfonder står för en stor del av dessa investeringar. Svenska AP-fonderna investerar i flera företag som köpt upp mark i utvecklingsländer. Vi kan faktiskt påverka hur våra pensionspengar plaseras och bidra till förändring, säger Reneé Velvé från Grain.

Under ett seminarium på kulturhuset, arrangerat av bland andra Latinamerikagrupperna, berättar Reneé att pensionsfonderna inte investerade i landgrabbing för tio år sedan men att de idag planerar att fördubbla sina satsningar. Det är framförallt i Afrika och Latinamerika där de går in med stora kapital.

- Stora delar av befolkningen lever redan vid svältgränsen i de flesta länder där sådana här affärer görs. Etiopien har till exempel en rådande matkris men har precis sålt ut 10 % av sin odlingsbara mark till utländska investerare, säger hon.

Reneé berättar att jordbruksmarkerna ofta köps upp billigt och att kontrakten om att arrendera marken skrivs på 50 till 100 år. Vad som i detalj står i de avtal som sluts är svårt att som utomstående få ta del av, fortsätter hon.

- Stater och privata företag som köper jordbruksmarken får det ofta att låta exemplariskt, som att de sysslar med någon slags biståndsverksamhet. Men egentligen vill de framförallt tjäna pengar. Investeringarna gynnar inte de lokala samhällena. Bönderna har aldrig bett om några investeringar. De vill ha matsuveränitet, säger hon.

Mark Hobbeling från Grain berättar hur investerare sätter upp höga stängsel kring de införskaffade markerna, tvångsförflyttar människor och kör in bulldozers.

- Man skulle även kunna tala om "water grabbing" då i stort sett all land grabbing sker längs med stora floder. Människor i områdena får inte längre tillgång till vattnet, säger han.

Företagen odlar monokulturer som inte hjälper de lokala samhällena utan tväremot förstör miljön, fortsätter Hobbeling.
- De sysslar med agribusiness. Mycket av det som odlas blir i slutändan foder till  djur eller biobränsle, inte mat till människor, säger han.  

Avslutningsvis talar Hobbeling om klimatkonferensen i Durban.
- I Durban handlar allt om pengar, vem som ska betala vad och till vem. Det centrala är inte pengar utan vilket agrikulturellt system vi ska ha och hur vi ska nå dit. Frihandelsavtal har förstört för småjordbrukare. Det förändrar man genom att ändra lagarna för hur pengar får investeras, avslutar han.

Företag där AP-fonderna eller svenska företag investerar

Nedan en lista som Grain presenterar över namn på företag med finansiär/investerare skrivet inom parentes. Företagen investerar i cash-crops, skogsplantering, biobränslen etc. Det handlar ofta om flera tusen hektar. I många av dessa länder är också korruptionen hög enligt Transparancy International.

Black Earth: (Kinnnevik, AP3)
EcoEnergy Africa: (SEKAB, Carstedts Bilservice Umeå.)
Global Solidarity Forest Found – Västerås stift/Svenska Kyrkan är huvudaktör: (AP3, ABP,  Holländsk pensionsfond)
Malonda: (SIDA, komersiell skogsplantering)
ADAX Bioenergy: (Swedfund)
TIAA-CREF: (AP2, 200 Millioner $)

Bakgrund till landgrabbing

Matkrisen 2008 ledde till att många länder blev beroende av import vilket gjorde att matpriserna steg. Samtidigt stängde länder sin export. Människor världen över svalt. Man kunde inte längre lita på marknaden. För att säkra den egna tillgången på mat började många regeringar via privata aktörer outsourca matproduktionen. Samtidigt med 2008 års matkris inföll den ekonomiska krisen och bostadsmarknadens kollaps i USA. Den finansiella sektorn sökte efter nya områden för säkra investeringar. Land och mat sågs som en ny säker källa.

Matsuveränitet

Matsuveränitet innebär människors, samhällens och länders rätt att definiera sitt eget ordbruk, fiske och livsmedelspolitik utifrån lokala, kulturella och sociala förutsättningar. Matsuveränitet innefattar också rätten till försörjning och till att producera sin egen mat. Kravet på jordreform är en av de principer som de jordlösas rörelse, MST, i Brasilien driver ör att kunna odla sin egen mat och mätta sina familjer. I dag saknar miljontals familjer på Brasiliens landsbygd tillgång till jord. Hållbara jordbruksmetoder och förbud mot genmanipulerade grödor och patent på utsäde, boskap och gener är andra principer om det globala småjordbrukarnätverket La Vía Campesina driver för att uppnå matsuveränitet.

Läs mer om land grabbing: www.farmlangrabbing.org

Program på Sveriges Radio om GRAIN och landgrabbing
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=4839924
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1650&artikel=4840372

Artikel i Expressen av Mats Widgren
http://www.expressen.se/debatt/1.2648564/bistandsmiljoner-till-nytt-mark...

Karl Lindstrand
Frilansjounalist