Sedan ett par veckor befinner jag mig i Ecuador inom ramen för det samarbetsprojekt som FIAN Sverige har tillsammans med FIAN Ecuador . FIAN Sverige och och FIAN Ecuador har samarbetat i projektform med stöd från Forum Syd sedan år 2008. Syftet med projektet är att arbeta med tre olika fall där människors rätt till mat kränks, samt att sprida information och framför allt utbilda sociala rörelser och offentliga tjänstemän kring Rätten till mat. Jag är här på en uppföljningsresa för att se hur det fungerar med det projekt som FIAN Ecuador genomför. Tanken är också att vi genom att träffas fysiskt ska kunna fördjupa vårt samarbete och öka kunskapen om våra respektive sektioner inom FIANs internationella nätverk. Det är otroligt betydelsefullt att få träffas i verkligheten, i stället för att bara kommunicera via mail och skype som vi vanligtvis gör.
De första veckorna har vi framför allt gått igenom genomförda aktiviteter inom projektet, rapportering av föregående projekt samt diskuterat vårt framtida samarbete. Jag har också blivit uppdaterad kring den politiska situationen vad gäller Rätten till mat och relaterade ämnen som berör FIAN Ecuadors arbete. Med andra ord har jag spenderat väldigt mycket tid på FIANs kontor i Quito. I helgen fick jag dock möjligheten att lämna den av vulkaner omgivna staden, och tog bussen mot kusten med det slutliga målet – hamnstaden Guayaquil.
I Guayaquil deltog jag i ett möte med Tierra y Vida (Jord och Liv) som är en bondeorganisation med 32 basorganisationer som representerar olika samhällen utmed stillahavskusten (i provinserna Los Rios, Manabi, Guayas, El Oro och Santa Elena). Tierra y Vida är en av FIAN Ecuadors närmaste samarbetsorganisationer och tillsammans har de arbetat väldigt mycket med jordreformsfrågan i Ecuador. Vi och många andra människorättsorganisationer, bondeorganisationer och olika sociala rörelser anser att en jordreform är nödvändig för att komma till bukt med många av de problem som är kopplade till hungern i Ecuador.
Officiella siffror från Ecuador (Sistema Integrado de Indicadores Sociales del Ecuador) bekräftar den globala statistiken, det vill säga att hunger är ett fenomen som framför allt drabbar folk på landsbyggden, trots att det är där maten produceras. För varje flicka eller pojke som lider av kronisk undernäring i städer, finner man två flickor eller pojkar som lider av kronisk undernäring på landsbyggden. Och detta är ett utbrett problem i Ecuador. Exempelvis lider hela 371 000 (26 procent) av barnen under fem år av kronisk undernäring.
Hunger har direkt koppling till människors tillgång till resurser för deras försörjning. På landsbygden i Ecuador finns många människor som antingen har för lite mark eller ingen mark alls för att kunna försörja sig. Ägarkoncentrationen av jordbruksmark är stor och har förändrats väldigt lite de senaste 50 åren, trots att antalet jordbruk och andelen brukad mark har ökat. Enligt den senaste nationella jordbruksinventeringen år 2000, utgör idag jordbruksenheter om mindre än 5 hektar 63,5 % av alla jordbruk, men innehar endast 6,3% av den totala jordbruksmarken. Samtidigt utgör jordbruksenheter om mer än 100 hektar bara 2,3% av alla jordbruk, men upptar 42,6% av den totala jordbruksmarken.
Utifrån denna verklighet har många sociala rörelser och organisationer kämpat för att få till en jordbruksreform i Ecuador. Genom en jordbruksreform skulle fler människor få tillgång till mer mark och därmed ha större möjlighet att försörja sig. I slutet av 2009 började också den ecuadorianska regeringen implementera ett jordreformsprogram som populärt kallas ”Plan Tierra” (ungefär jordplanen). Men hittills har programmet omfattats av osäkerhet som lett till svåra konlikter.
Till exempel var det till en början sagt att 2 500 000 hektar skulle distribueras under fyra år. Därefter har olika siffror som 100 000, 120 000, 69 000 och 130 00 hektar nämnts. I det senaste uttalandet från presidenten uppgavs det att 200 000 hektarjordbruksmark skulle fördelas. Det finns inga officiella siffror på hur mycket jordbruksmark som har distribuerats hittils och det är väldigt otydligt på vilket sätt allt ska genomföras.
All denna förvirring kring jordreformen, hur mycket som ska fördelas, när det ska genomföras och framför allt vilken mark som ska fördelas, har som sagt skapat stora konflikter. I och med att situationen är väldigt osäker finns det starka ekonomiska intressen både inom regeringen samt stora markägare som ser en möjlighet att påverka processen och få till en minskning av antalet hektar mark som ska fördelas samt i allmänhet försvåra implementeringen av programmet. Samtidigt kämpar många bondeorganisationer för att jordreformen ska påskyndas och att regeringen ska hålla sitt ord och dela ut den mark som de lovade att dela ut från början. I många samhällen blir därför bondeledare utsatta för förföljelser, våld och trakassarier av intressen som inte vill att annat än att det ska tystas ned. Enbart bland Tierra y Vidas organisationer har fem bondeledare mördats sedan år 2009. Senast det skedde var i somras. Den 20 juli skulle bondeledaren Marlon Lozano Yulan göra ett besök på Tierra y Vidas kontor i Guayaquil, när två maskerade män plötsligt dök upp på en motorcykel och sköt honom i huvudet. Dagen därpå avled han av skadorna och lämnade därmed sin gravida fru och deras sjuåriga dotter.
Representanter från Tierra y Vida har starka misstankar om att attacken egentligen var avsedd för Milton Yulán, koordinator för Tierra y Vida samt medlem i FIAN Ecuador. Samma dag som mordet inträffade hade Milton märkt att han på vägen hem blev förföljd av en bil. Och några veckor efter dådet stannade tre fordon med beväpnade män utanför Milton Yuláns mors hus och väntade i trettio minuter. Enligt vittnen betedde de sig misstänksamt och låtsades att deras fordon hade gått sönder. Inte förrän några grannar sköt skott i luften gav de sig i väg.
Milton är jurist med jordbruksfrågor som specialitet och har länge kämpat för jordreform och småbönders rättigheter. Han har blivit något av ansiktet utåt för kampen för jordreform i kustområdet. Att säga att han därmed skapat stor irritation bland de som motsätter sig jordreform är därmed ingen direkt överdrift. Attacken verkar vara en del av en kampanj av hot och trakasserier som alla som kämpar för jordreform får lida av. Tierra y Vida misstänker att det är kriminella grupper som är ansvariga för mordet på Marlon och trakasserierna av Milton. Grupperna misstänks i sin tur ha anlitats av de jordbruksföretag och ekonomiska grupper som motsätter sig omfördelning av jorden.
Dessa förföljselser och trakassarier får konsekvensen att många bönder inte törs kräva sina rättigheter och att de som ändå fortsätter kämpa får lida enormt. Denna gång lyckades de kriminella grupperna, då Milton Yulan, för att rädda sitt liv, blev tvungen att fly landet.
Eller som en av deltagarna på mötet igår uttryckte:
- I praktiken är det Ecuadors regering som landsförvisat Milton eftersom de valt att inte garantera hans säkerhet.
Christopher Eriksson, FIAN Sverige
