Globalportalen

De folkliga protesterna på Tahrirtorget i Kairo fortsätter. Igår, tisdag, hade man utlyst en ”miljonsmarch” för att få nya grupper att ansluta sig till demonstrationerna. Även våldet från militärrådets säkerhetsstyrkor fortsätter, de använder tårgas och skjuter både skarpt och med gummikulor. Polisen skjuter rakt in i folkmassan från hustaken runt Tahrirtorget.

– Det är mycket ungdomar som protesterar. Polisens agerande är helt oproportionerligt. Hur kan man slå ned på dem så hårt? Det är samma metoder som den förra regimen använde. Det finns inget politiskt att vinna på det sätt som de styrande agerar på, säger Saba Nowzari, samordnare för Kvinna till Kvinna på plats i Kairo.

Demonstranterna har nu som mål att få det styrande militärrådet att avgå. Det har allt sedan revolutionen i våras, som fick diktatorn Mubarak på fall, blivit mer och mer klart att samma styrande elit sitter kvar vid makten. Militären var Mubaraks.

– Det är inte förvånande att det nu kommer en fortsättning på vårens händelser, revolutionen är ännu inte avslutad. Jämför med utvecklingen i Tunisien där revolutionen skedde i flera steg under bara några veckor. Först föll Ben Ali men kraven tystnade inte förrän även en stor del av hans gamla bundsförvanter fick gå. Människor i Egypten vill ha en verklig förändring av systemet och de vill ha demokrati. Med militärrådet kvar vid makten kommer detta inte att ske. Deras styre är lika repressivt som Mubaraks, säger Lena Wallquist, samordnare för Kvinna till Kvinna, också på plats i Kairo.

Om mindre än en vecka ska Egypten enligt planerna gå till parlamentsval. Militärrådet är fortsatt tydliga med att valen kommer att bli av. Valproceduren kommer i så fall att sträcka sig över flera månader då det sammanlagt består av 12 valomgångar. Militärrådet saknar erfarenhet och kompetens av att styra ett land och att organisera val. Det finns ingen egentlig valmyndighet och valprocessen är i stora delar fortfarande oklar och väldigt komplicerad.

– Det är till och med oklart hur fördelningen av platser utifrån valresultatet ska gå till. Det finns stort utrymme för att saker ska gå fel, för valfusk och för en stor mängd ogiltigförklarade röster för att folk helt enkelt inte vet hur de ska rösta, säger Lena Wallquist.

– Militärrådet gör allt för att behålla makten för att de även efter valet ska kunna vara med och påverka vilka som ska styra samt den nya konstitutionen. Det Muslimska Brödraskapet har strategiskt försökt motverka detta för att de själva ska få större inflytande över konstitutionsprocessen och ökade möjligheter att införa en religiös värdegrund. Det Muslimska Brödraskapet är de som förväntas få flest röster i valet, säger Saba Nowzari.

Kvinnors rättigheter inte i fokus

Saba Nowzari och Lena Wallquist är i Kairo för att träffa kvinnorättsaktivister. Två ledande kvinnor i Kvinna till Kvinnas samarbetsorganisationer har blivit skadade av säkerhetspolisen på Tahrirtorget.

– Vår samarbetsorganisation Heya har i princip flyttat hela sin verksamhet till Tahrirtorget. För de flesta aktivister är jämställdhet och kvinnors rättigheter inte en central fråga i kampen mot diktaturen, men Heya använder sig också av möjligheten till att föra in kvinnors rättigheter i de politiska samtal som förs på torget, säger Saba Nowzari.

Parallellt med händelseutvecklingen på Tahrirtorget fortsätter kvinnoorganisationernas kamp för att få in kvinnor i politiken, i beslutsfattandet, i Egypten. De kommer att närvara vid vallokalerna och övertyga kvinnor om att gå och rösta.
– De tror inte att särskilt många kvinnor kommer att väljas in i parlamentet. Men de har som strategi att visa på att det finns en stor kvinnlig väljarkår. Om politikerna driver frågor som är viktiga för dem så kan de vinna många röster. Det är ett långsiktigt arbete men det kan leda till stor förändring, säger Lena Wallquist.

Den närmaste framtiden för Egypten är idag osäker.

– Ingen vet vad som kommer att hända. Osäkerheten inför valet nästa vecka är total. Men de som är på Tahrirtorget kommer inte att ge upp förrän militärrådet ger ifrån sig makten, säger Saba Nowzari och Lena Wallquist.

Åsa Carlman