Globalportalen

Bönderna i fattiga länder går ofta hungriga trots att de odlar mat. För att få fart på utvecklingen krävs inte bara mat på bordet utan även ett överskott att sälja. Därför är jordbruket grunden för att lösa hungerkrisen.

Ohållbara jordbruksmetoder är ett av problemen. Ensidig odling som tär på markens näringsförråd, för korta träda, då marken får vila, och odling utan att näring tillförs leder till att bördigheten minskar. I kombination med klimatförändringar hotas produktionen på sikt.

Varför släpar bönders inkomster efter?
Priserna på u-ländernas exportvaror som kaffe, kakao och socker har gått ned kraftigare än för i-ländernas jordbruksprodukter. En bonde i Afrika som vill köpa en importerad traktor måste idag sälja ungefär dubbelt så mycket jordbruksprodukter för att betala den som på 1980-talet.

Finns det mat till alla?
Ja. För några år sedan stack matpriserna iväg. Men det berodde inte på brist på mat. Det var en energikris. Det konventionella jordbruket kräver konstgödsel vilket är energikrävande att framställa. Både olja och kvävegödningsmedel blev ungefär 3 gånger dyrare mellan 2004-2008.

Tjänar småbönder på eko-metoder?
Konstgödsel ger ökad produktion, men är dyrt och beroende av att regnen inte slår fel. Ett hållbart jordbruk med exempelvis kompost och kvävefixerande grödor ger stabilare och större skördar. En studie från Etiopien visar att de bönder som använder kreatursgödsel och/eller kompost ökar sina skördar med 25–100 procent.

Men bönder får ju bistånd?
Jordbruket ses ofta som en ekonomisk motor för ett land. Men biståndet till jordbruk har minskat kraftigt. I slutet av 1970-talet gick 20 procent av världens samlade bistånd till jordbruket. 2004 var siffran nere på 3,5 procent.

Oschysst konkurrens från EU
96 procent av allt stöd till jordbruket ges till de fyra procent av världens bönder som bor i rika länder. Då uppstår en oschysst konkurrens. När mjölkpulver från Arla är det billigaste i de lokala butikerna i Tanzania är det inte lätt att vara mjölkbonde i samma land.