Annonser
Vill du synas här?
view counter
view counter
http://voiceandmatter.net/
view counter
Annons från Volontärresor
view counter
view counter
Annons: IM, Individuell Människohjälp
view counter
Annons: Mittuniversitetet
view counter
Annons från Camino
view counter
Bli volontär hos IM!
view counter
view counter
Blir Fredsobservatör!
view counter
view counter
view counter
Annons från Globala gymnasiet
view counter

Ärren efter såren finns kvar i Latinamerika

25 jan 2011
  • När Barack Obama tillträdde som USA:s president introducerade han en ny politik med avsikt att förbättra relationerna med Latinamerika. Strategin kallades "ett nytt partnerskap för Amerika". Men frågan är om Obama förmår förändra de historiskt konflikttyngda relationerna med Centralamerika.

    Under en taxiresa i Nicaraguas huvudstad Managua drar chauffören ner sin tröja vid halsen och pekar på hur kulhålen har gått rätt igenom den tanigt byggda överkroppen. Så är det för många människor här i Nicaragua

    - Kulhålen läker men de lämnar ärr som aldrig försvinner.

    USA:s relationer med Centralamerika har varit konfliktfyllda och enskilda människoöden har ofta hamnat i skuggan av storpolitiken. Inbördeskrigen under 1980- och början av 1990-talet i Nicaragua, El Salvador och Guatemala är exempel på konflikter där USA på olika sätt haft sina fingrar djupt begravna i den politiska syltburken. Motivet för inblandningen i de små staternas inre angelägenheter var under kalla krigets dagar att motverka spridningen av socialism och kommunism i regionen, men aktionerna gynnade ofta också multinationella bolag baserade i USA. När Barack Obama valdes till USA:s president var det många som hoppades på en ny typ av relation med världens enda kvarvarande supermakt, en relation som går bortom militära doktriner och mer baseras på en ömsesidig respekt och vilja att gemensamt tackla de stora problem som finns i regionen.

    Den nya politiken

    Den stora förändringen med Obama har varit just att USA nu är benäget att samarbeta och lyssna mer på sina grannländer, konstaterar den säkerhetspolitiska experten Carlos Arroyo från Nicaragua. Denna politiska kursändring har kommit tillsammans med en insikt om att man inte längre är ensamma i Latinamerika utan konkurrerar med andra stater om en global marknad.

    - I dagens värld när vi tävlar om uppmärksamhet med åtminstone Ryssland, Kina och Iran så ligger det inte i vårt intresse att vända ryggen till länder i vår egen hemisfär, sa Hillary Clinton i ett längre tal den 1 maj 2009 i samband med den utrikespolitiska dagen i Washington.

    Det finns trots detta gränser för Vita husets tolerans, vilken testas av att nya länder kommit in på den politiska arenan. Republikaner och demokrater i Washington ser Iran som en stat som är ute efter att sprida den internationella terrorismen i världen, och som dessutom har ambitionen att skaffa egna kärnvapen och rubba maktbalansen i Mellanöstern. I frågan om Iran kolliderar viljan till öppenhet med ståndpunkten att USA:s fiender inte har rätt att befinna sig i supermaktens närområde, konstaterar analytikern Daniel P Erikson i en färsk vetenskaplig studie. USA:s försvarsminister Robert Gates säger till nyhetsbyrån Reuters att han oroar sig för Irans ökade inflytande i länder som Venezuela, Ecuador, Bolivia och Nicaragua. Han menar att Iran på olika sätt försöker lägga krokben för amerikanska intressen i regionen. Även utrikesminister Hillary Clinton har kommenterat frågan.

    - Iran bygger en jättelik ambassad i Managua och man kan ju bara tänka sig vad de tänker använda den till, sa Hillary Clinton i sitt tal i Washington den 1 maj 2009.

    Irans ambassad i Managua. En typiskt villa i ett av stadens finare områden. Foto: David RosenbergUttalandet dementerades senare i Washington Post när det visade sig att de inte fanns någon enorm iransk ambassad i Nicaragua. Händelsen visar ändå tydligt på hur länder som Nicaragua måste gå en balansgång mellan stormakterna. Den nicaraguanska politiken har under 2000-talet allt mer orienterat sig mot Venezuela och Iran. Victor Castro, som undervisar i sociologi på det mindre universitet UNAN i staden Leon i Nicaragua, är kritisk till hur USA försöker styra små länders utrikespoltik.

    - De talar om vilka länder som är säkra, vilka som är demokratier och inte. Utifrån sin bedömning bestämmer de vilka som är dina vänner och dina fiender. Inget land i världen borde få ha den makten, menar Victor Castro.

    - Relationen mellan Centralamerika och USA är som den mellan myggorna och elefanten. Myggorna är små och många så elefanten får inget lugn, och de kommer att fortsätta att bitas så länge de är hungriga.

    Victor Castro menar att migration och droghandel är konsekvenser av fattigdomen i Latinamerika och de kommer att finnas kvar tills man börjar angripa orsakerna istället för människorna. En förändring av USA:s politik och en minskad satsning på militären i Latinamerika verkar dock inte vara nära förestående. Enligt nyhetsbyrån Telesur ska elva nya mindre militärbaser byggas i Panama. Det rapporteras också om stora militära operationer i Costa Rica. Det costaricanska parlamentet har godkänt att fartyg med en kapacitet att frakta 200 militärhelikoptrar och 7000 marinsoldater ska få utföra operationer i Costa Rica, som ett led i kriget mot drogerna. Detta händer samtidigt som USA:s regering har förhandlat fram tillstånd att bygga flera nya militärbaser i Colombia. Den fjärde amerikanska flottiljen, som var verksam under andra världskriget, har dessutom återuppstått. Flottan kommer att ansvara för amerikanska skepp, ubåtar och flygplan i Syd- och Centralamerika.

    Militariseringen av Latinamerika motiveras av tre saker idag; kriget mot drogerna, kriget mot terrorismen och kriget mot emigranterna. Victor Castro är av uppfattningen att USA använder sig av dessa frågor i utrikespolitiken för att gynna sina egna intressen.
    - USA har alltid haft dubbla agendor när det kommer till politiken gentemot Latinamerika. Under Obama har detta varit tydligt i samband med statskuppen i Honduras, säger Victor Castro.

    USA och statskuppen i Honduras

    Obamas stöd till Honduras avsatte president Manuel Zelaya, som enligt Obama själv inte var ett stöd för Zelayas politik utan för den demokratiska principen att folk ska välja sina ledare, ifrågasattes i de amerikanska medierna. I ett inslag i tv-kanalen CNN den 11 november 2009 sa nyhetsankaret att "Obamaadminstrationen stödjer en vänsterledare som försökt kringgå konstitutionen och som dessutom är allierad med vänsterledaren (Venezuelas president) Hugo Chávez". Efter nyhetsinslaget kopplades en expert från den konservativa tankesmedjan The Heritage Foundation in för att ge en kort kommentar.

    - Hugo Chávez har till stor del drivit tåget när han har krävt att Zelaya ska återvända till makten, säger kommentatorn Ray Walser.

    När Obama gick ut och fördömde det som hände i Honduras som en militärkupp hamnade han på kant med högern i USA. Från sitt hem i Washington svarar Ray Walser avslappnat i telefon på hur han tycker att Obama har hanterat krisen i Honduras.

    - Obama gosade för mycket med vänstern till att börja med men är nu inne på rätt linje när han talar om vikten av nationell försoning i Honduras. Det är tveksamt om en konservativ president hade gått med på de övriga amerikanska staternas svartvita linje och omedelbart gått ut och fördömt händelseutvecklingen i Honduras, berättar Ray Walser.

    Trots detta verkar Ray vara mycket nöjd med Obama efter det att denne gjort sin politiska kovändning. USA:s regering har sedan legitimerat den nya regering som tillträdde i Honduras efter valet i november i fjol. USA talar inte längre om att en statskupp ägt rum, utan beskriver händelsen i andra ordalag. Medierna i USA har avhållit sig från att kritisera den nya regimen i Honduras för de övergrepp som ägt rum före och efter valet. USA har också utan framgång verkat för att Honduras ska få återvända till organisationen för Amerikas stater, OAS. Kritiker menar att Obama hjälpt till att legitimera kuppen i Honduras genom sitt agerande.

    Svårt bryta gammal politik

    Militariseringen av Latinamerika, handelsembargot mot Kuba och det amerikanska agerandet i samband med statskuppen i Honduras visar på att USA:s politik gentemot Centralamerika inte har förändrats för att Barack Obama blivit president. En av de USA-kritiker som anslutit sig till denna uppfattning är Nicaraguas president Daniel Ortega. Under öppningstalet vid OAS-mötet i Trinidad och Tobago 2009 återfann den gamla revolutionären Ortega sina ungdomskrafter och gick med full kraft till attack mot USA-imperialismen och Obamas oförmåga att förändra USA:s politik.

    - Det går inte att styra ett imperium utan att försvara dess expansion och dess hegemoniska anspråk, sa Ortega i sitt öppningstal.

    Obama är fortfarande fast i Afghanistan och Irak, två "imperialistiska krig" som startade under George W Bush. Handelsblockaden mot Kuba, som startade för 50 år sedan, fortsätter, konstaterade Ortega. Hans poäng var att det vi upplever idag är resultatet av långa processer.

    - Obama har kommit för att förstärka imperiet, inte för att försvaga det. Detta står helt klart, konstaterade Ortega.

    I sitt eget tal valde president Barack Obama att tala om vikten att gå vidare och inte låta sig låsas av historiska konflikter. När utrikesminister Hillary Clinton konfronterades med innehållet i Ortegas tal valde hon att inte svara utan berömde istället den förstklassiga underhållningen på toppmötet. Dagen efter så gick de liberala dagstidningarna i Nicaragua till hård attack mot Ortega. Olika politiska bedömare gav utryck för att presidenten helt tappat förståndet, när han återigen befann sig på kollisionskurs med USA.

    Carlos Arroyo är säkerhetspolitisk expert på det amerikanska universitet i Managua.
    - Tre saker var avgörande när Ortega återtog makten i Nicaragua; de nyupprättade relationerna med katolska kyrkan och det privata näringslivet och en ny syn på relationerna med USA, säger den säkerhetspolitiska experten Carlos Arroyo.

    Ortega kanske sätter hela sin politiska karriär på spel när han utåt kritiserar USA. Å andra sidan kanske Clinton har rätt när hon säger att det är en ny situation idag i Latinamerika, där nya aktörer på allvar utmanar USA:s intressen. En sådan situation kan göra att det blir enklare även för små länder att kritisera den dominerande makten i området.

    Text: Andreas Lång

    12.623224238195 0.0013001591339111

Facebook

Kontakta Globalportalen

Tyck till om Globalportalen! Frågor, idéer och kommentarer om webbplatsen globalportalen.org är varmt välkomna:

Adress Globalportalen

Forum Syd
Katarinavägen 20
104 65 Stockholm

Följ Globalportalen på