Globalportalen

De internationella ekonomiska sanktionerna mot Zimbabwe slår hårt mot landets befolkning och utnyttjas av Mugabe. Det var huvudbudskapet när Sifisi Ndlovu, förbundssekreterare på lärarförbundet ZIMTA, under ett lunchmöte gav sin syn på situationen i Zimbabwe.

Efter de turbulenta åren 2007 - 2008 har Zimbabwe tagit de första stegen ur den mest akuta ekonomiska katastrofen. Den politiska situationen är också något besinnad tack vare det avtal som tecknades 2009. Genom the Global Political Agreement måste Mugabes parti ZANU-PF och Tsvangirais MDC samsas om makten. Samarbetet ger viss stabilitet, men är inte friktionsfritt.

- Ska Zimbabwe bli stabilt måste demokratin vila på fria val och en ny konstitution, säger Sifisi Ndlovu, förbundssekreterare från Zimbabwian Teachers’ Association (ZIMTA), på besök i Stockholm i samband med svenska Lärarförbundets kongress.

Oroande är också konsekvenserna av de internationella ekonomiska sanktionerna som allt mer tornar upp sig som ett regnmoln på Zimbabwes himmel. Efter att ha fyllt en viktig funktion i att uppmärksamma landet på Mugabes maktmissbruk slår det nu mest tillbaka på befolkningen, enligt Sifisi Ndlovu och ZIMTA. Få vill investera i landet och en stenhård kontroll över statsfinanserna är nödvändig för att stävja inflation.

- Omständigheterna gör det snudd på omöjligt att förhandla om högre lärarlöner, menar Sifisi Ndlovu.

I mars 2010 rekommenderade till och med IMF (Internationella valutafonden) att lönerna för alla statsanställda skulle sänkas i Zimbabwe. Men lärarna har det redan tufft.

- Idag hittar man lägstalöner på 193 US$ i månaden, säger Sifisi Ndlovu. Man ska då betänka att bara kostnader för transport till och från jobbet minst ligger på 22 US$ per månad.

Gränsen för fattigdom är 146 US$ i månaden och en lönesänkning skulle vara förödande för lärarkåren. Än idag slickar man såren efter finanskrisen 2008, då mer än 25 000 lärare lämnade landet för att försörja sig i Sydafrika och andra grannländer. En del har kommit tillbaka, men blir inte arbetsvillkoren bättre är det risk att de åter ger sig av.

Sanktionernas konsekvenser har också gett Mugabe möjligheten att två sina händer och skylla landets rådande situation på den forna kolonialmakten och det internationella samfundet. ZIMTA vill därför se att sanktionerna mot landet hävs, eller att det riktas mot vissa specifika sektorer.

ZIMTA kämpar också för att bli godkänd som medlem i centralorganisationen ZCTU. Ansökan lämnades in redan för två och ett halvt år sedan, men beskedet från ZCTU låter vänta på sig.

Karin Lindström