Globalportalen

Kroatiens kvinnorörelse demonstrerar 8 mars 2007.

När kan en biståndsorganisation avsluta sitt utvecklingssamarbete i ett land? Hur avslutar man stödet till civilsamhället i ett land på bästa sätt? Vad finns kvar när man lämnat? Detta är frågor som Kvinna till Kvinna diskuterar i den nya rapporten Making Achievements Last – Learning from Exit Experiences.

I arbetet med rapporten har Kvinna till Kvinna inhämtat kunskaper från andra organisationer men den bygger framförallt på Kvinna till Kvinnas egna erfarenheter. 2006 avslutades stödet till kvinnoorganisationer i Kroatien och i arbetet med den utfasningen finns mycket lärdomar att hämta.

– Vi vill att det vi åstadkommit tillsammans med våra samarbetsorganisationer ska bli bestående. I Kroatien ville vi att det skulle finnas en aktiv kvinnorörelse som kunde fortsätta sitt arbete för kvinnors rättigheter utan vårt stöd, säger Katarina Vlachos som är redaktör för rapporten.

Redan 2004 stod det klart att Kvinna till Kvinna skulle lämna Kroatien inom 2-3 år. Fältrepresentanten på plats arbetade hårt med att förbereda samarbetsorganisationerna inför Kvinna till Kvinnas avslut. Det handlade om att ta del av deras kunskap och åsikter om hur det skulle ske på bästa sätt och att se hur Kvinna till Kvinnas sista tid i landet skulle kunna utnyttjas så bra som möjligt.

En del i arbetet med utfasningen var att skapa möjligheter för samarbetsorganisationerna att komma i kontakt med alternativa givarorganisationer och en del bestod i att bistå dem i att stärka sin egen arbetskapacitet.

– Idag finns de flesta av de organisationer som fick stöd av oss kvar och är aktiva. Det finns också jämställdhetslagstiftning och lag mot våld mot kvinnor som också var viktigt för oss. Att denna lagstiftning kommit till beror bland annat på kvinnorörelsens påtryckningar och kampanjer för att förbättra kvinnors rättigheter. De arbetade inte bara lokalt utan också gentemot EU. Och Kvinna till Kvinna har bidragit till att det finns en fungerande kvinnorörelse, säger Katarina Vlachos.

Förra året avslutade Kvinna till Kvinna även i Makedonien och till sommaren ska stödet till kvinnoorganisationer i Montenegro upphöra.

Det är viktigt innan man börjar sitt stöd till ett land eller en region att man noga analyserar om man kan bidra med något, om den egna organisationen kan fylla en roll som få andra har.

– Vi har kommit fram till att det bästa är om man redan när man börjar arbeta i ett land tänker på att man en dag ska lämna det. Man måste sätta upp tydliga mål för vad man kan bidra med och dessa ska så klart vara tydliga för samarbetsorganisationerna på plats. Då kan man också göra rätt strategiska val av insatser redan från början och det går att löpande utvärdera verksamheten, säger Katarina Vlachos.

Making Achievements Last – Learning from Exit Experiences  innehåller också Kvinna till Kvinnas manual för utfasning, kriterier för utfasning och en beskrivning av Kvinna till Kvinnas arbetsmetod. Dessa tjänar som exempel på hur man kan lägga upp sitt samarbete med lokala organisationer och hur man kan avsluta verksamheten. 

Länk till rapporten Making Achievements Last – Learning from Exit Experiences

Åsa Carlman