Globalportalen

Allt for sega har vi kustbor varit med att blogga, for detta ber vi om ursakt. Men fran och med nu ska det bli battring. Har kommer ett axplock de intryck vi fatt sedan vi lamnade Quito for varmens och myggbettens cantón Daule. Hall till godo!

Nu var det ett tag sedan vi skrev har pa bloggen och vi har hunnit vara med om mycket!

Denna veckan har vi:

1.  Varit pa forelasning med kvinnogruppen om human trafficking i Ecuador. For saklart sa ar det alltid kvinnorna som ska ta allt socialt ansvar. Det handlade om barn och ungdomar som soker ett satt att hjalpa till med familjens forsorjning men blir enbart utnyttjade som billig arbetskraft. Ofta skriver foraldrarna pa avtal som de inte kan lasa eftersom de ar analfabeter. Kvinnorna blev uppmanade att vara forsiktiga, kommunicera med varandra och larma om framlingar/utlanningar i byn.

Klockan sju i morse traffade vi rektorn pa skolan har i Chilco de Esperanza. Han var glad, tjock, hade mustasch och var totalt jatteharlig! Han har stora visioner for oss i den skolan och hangde lapp nar vi nekade hans forslag pa att vi skulle vara dar ett halvar, fem dagar i veckan. Vi la upp en plan pa tva dagar i veckan med musik- och idrottslektioner samt engelska och bild lite da och da och det kanns skont att fa vardagen lite mer uppstrukturerad sa att man kan komma in i livet har lattare.

Julia:

Nu har jag varit i San Miguel, Cotacachi i tre dagar och jag kunde inte fatt en battre (eller intensivare) start! Nar jag kom hit igar tillsammans med Sandra och Frida sa var bara Saire och Sisa pa tretton och fem ar hemma. De presenterade oss for hundfamiljen och maten, dvs grisarna, kaninerna och marsvinen. Sa smaningom kom aven papi Pedro, mami Rosa och 18-ariga Andres hem.

Antligen i PERU!  Som vi langtat. Solen har forvandlat oss alla till rakor trots att det var mulet. Bra forsta dag, dar vi redan hunnit bryta mot alla kostrad om vad vi inte skulle ata. Kakat ceviche ocksa, bra skit, eller buena mierda som vi sager. Lite bad blev det aven, men det var en stenstrand som gjorde forbannat ont. 2 av 5 toasters. Nu vantar vi med spanning pa vad det Peruanska nyarsfirandet har att erbjuda.

¡Hasta pronto!

Jon y María

Vinterns sena uppvaknande känns nästan värmande såhär ett par veckor innan vi ska åka. Nu är det i stort sett bara lucia kvar och sen är förberedelsedelen färdig. Vi har hunnit med en hel massa saker, typ.. jaa massa i alla fall. Vi har bilder på våra sydamerikanska familjer och dom ser snälla ut (till och med Hannibal). De första av oss far alltså den 28 december till Peru och de andra den 5 januari direkt till Quito. Vi kommer säkert live-twitter-chatta upp oss därifrån också så då kan man kolla här efter rapporter på hur vi lyckas med allt! Ehh.. följ med!

Frida är född och uppväxt i Träringen i Göteborg som är ett mysigt ställe med massa tegelhus, träd och traktorer. På gymnasiet gick hon linjen samhälle-kultur där hon tog studenten år 2010. Efter det jobbade hon på ett demensboende en tid samtidigt som hon läste litteraturvetenskap och idéhistoria. Frida gillar att läsa, ibland beställer hon till och med avhandlingar på nätet. Jag tror att hon är allmänbildad men det kan lika gärna vara så att hon i smyg äger en I-phone. När det gäller kultur och litteratur är hon i alla fall lite av ett uppslagsverk.

La Sierra! Först ut på bloggen av bergen-paren är... *trumvirvel* ..... VI!

Tulda om Maria:

Maria Parfält.

Vi på global jobbar hårt på vårt efterarbete!