Globalportalen

Det har gått tre månader sen jag återvände till Sverige. Nu kommer hösten och kylan och jag börjar på riktigt förstå att jag inte varit hemma på semester och att det därför inte är dags att återvända till San José. Jag har lämnat över till min efterträdare Maria Torstensson. Hon har flyttat till San José och jag har flyttat till Stockholm. Jag är tillbaka på Kooperation Utan Gränsers Sverige-kontor, denna gång som pressekreterare.

Nu har jag lagt upp hela fotoutställningen som jag gjorde tillsammans med åtta tonårstjejer från kåkstaden La Carpio under våren 2010.

Läs mer om projektet och se bilderna genom att klicka här!

Nicaraguas parlament har godkänt en lag som gör det lättare för kvinnor att köpa mark. Lagförslaget kom från Nätverket för Landsbygdskvinnor, som får stöd från Kooperation Utan Gränser.  Förslaget innebär att det skapas en statlig fond som ger bondekvinnor lån för att köpa mark att odla på. Det betyder att kvinnorna får ökat inflytande och inte längre behöver vara ekonomiskt beroende av sina män.

MST är de jordlösas rörelse som arbetar för jordreform och social rättvisa i Brasilien. Tack vare utbildningar med Kooperation Utan Gränser har rörelsens lokala ledare lärt sig att förhandla och kräva sina rättigheter, vilket har gett resultat.

Lunchrast på skolan i bosättningen Meninio Jesus

Att vara kvinna, landsbygdsbo, indian, icke spansktalande och dessutom analfabet i Bolivia, är att ha många av livets odds emot sig. Kooperation Utan Gränser stödjer ett brokigt projekt där en rad lokala organisationer samarbetar för att bekämpa fattigdomen med det effektivaste av alla vapen: kunskapen.

Medlemmarna i bostadskooperativet Mar Azul i Brasilien är överens: Det svåra är inte att bygga bostäder – utan att bygga ett fungerande samhälle. Efter att ha förmått borgmästaren att skänka mark till kooperativet bygger nu 236 familjer sina hus samtidigt som de går på kurs för att lära sig hur man driver ett självförvaltande bostadsområde.

I Brasiliens nordöstra delstater saknar en tredjedel av befolkningen ett värdigt boende. Samtidigt står 4,6 miljoner bostäder tomma i landet – bostäder som en medelinkomsttagare inte har råd att bo i.

 I en globaliserad värld där spelreglerna förändras och allt fler faktorer påverkar den enskilde bonden – måste också kampen mot fattigdom föras på fler plan. I Latinamerika samarbetar Kooperation Utan Gränser med allt fler organisationer som arbetar mot fattigdom på lokal, nationell och internationell nivå.

(Ny här? Läs andra inlägg under kategori ”tjejgruppen i slummen” innan..)

Samtidigt som Guatemala, El Salvador och Honduras i princip regnade bort, så sken solen på den gamla bilverkstans plåttak i La Carpio, Costa Rica när tjejgruppen ställde till med vernissage för vänner och familjer.

Linsey förbereder fikat som det ska bjudas på.

Yoselin förbereder för barnen.

Nästan varje lördag i sju månader har jag knölat ner en projektor och min laptop i en stor ryggsäck, passerat affären och köpt frukt, kex och jos, och tagit bussen till ett av de områden dit få andra som inte bor där skulle ha någon anledning att åka. Skulle de ha det skulle de flesta ändå avstå, då skräckpropagandan som sprids om kåkstäderna är påtaglig.

Förra året fick jag och mina barn hoppa in som norrmän. Det fanns för få norska barn i Harare, tyckte norska ambassaden och bad därför att få låna mina till nationaldagsfirandet den 17 maj. Vi lekte lekar och jag fick uppdrag att servera kokt korv. Att ingen av oss någonsin har besökt Norge spelade mindre roll.

Jag vet inte om det var just detta kalas som blev vändpunkten, men det fick mig i alla fall att börja fundera.