Reportage av Olof Palmes Internationella Center

Hon håller ordning i Yangon

– Här brukar knarkarna sitta, säger Mon Mon Aung och lyser med ficklampan in i det mörka buskaget. Grenverket kastar långa skuggor över marken; några tomma ölburkar och cigarettpaket glimrar i ljuset.

– De måste ha hört oss och stuckit, konstaterar hon.

Varje natt patrullerar Mon Mon Aung gatorna i stadsdelen Nga i North Okkalapa, en kommun i utkanten av Yangon. Hon är en av de första kvinnliga stadsdelsdirektörerna i Yangon-distriktet, och en av ytterst få i hela landet. Efter det senaste valet är 68 av Burmas 16 785 stadsdelsdirektörer kvinnor.

Organiserad grannsamverkan

Säkerhetsarbetet i stadsdelen påminner om en slags grannsamverkan. Frivilliga, oftast män, håller utkik över kvarteren om nätterna för att hantera bråk och andra oroligheter. Mon Mon Aung är ansvarig för att organisera och leda arbetet och gör själv två rundor varje natt då hon stämmer av med alla vakter vid deras utkiksposter och ser till att allt är lugnt.

– Det här var ett värstingområde tidigare. Taxiförare vågade inte plocka upp folk här ute. Nu har vi patrullerat så här i två månader och fått ner kriminaliteten avsevärt genom att konfrontera knarklangare och bråkstakar, säger Mon Mon Aung.

När hon ställde upp i valet hösten 2015, som den enda kvinnan bland fem kandidater, var det få i stadsdelen som trodde på henne.

”Du kan inte ens bära en rissäck”, var det någon som sa.

– De attackerade mig för att jag är frånskild. Hur skulle jag klara av att styra utan en man? Andra ifrågasatte hur jag skulle underhålla vägarna i kvarteren när jag inte kan använda verktygen. ”Du kan inte ens bära en rissäck”, var det någon som sa. Jag svarade att jag i stället kan leda och organisera så att hundratals rissäckar blir burna, säger Mon Mon Aung.

När rösterna var räknade stod hon som segrare, med endast nio rösters marginal. Mon Mon Aung engagerade sig politiskt relativt nyligen. För ungefär fyra år sedan började hon intressera sig för kvinnofrågor. Hon gick på flera utbildningar och seminarier som anordnades av Burmese Women’s Union. Allteftersom hon lärde sig mer växte självförtroendet. Hon engagerade sig i dåvarande oppositionspartiet – i dag regeringspartiet – National League for Democracy och klättrade till posten som partiets viceordförande i stadsdelen.

Nattöppet kontor

Utöver de nattliga patrullerna har Mon Mon Aung öppnat upp sitt kontor för stadsdelens invånare. Dit kan de kan vända sig dygnet runt om de har problem. Ett par gånger i veckan kommer kvinnor som har misshandlats av sina män. Det är ingen självklarhet. På andra stadsdelskontor finns skyltar uppsatta med uppmaningen ”kom inte hit med äktenskapsproblem”, berättar Mon Mon Aung.

När kvinnor kommer in med berättelser om våld och övergrepp lyssnar personalen, skriver rapport och försöker ta kontakt med de inblandade för att bjuda in dem till medling.

– Jag hoppas att jag i min roll kan uppmuntra andra kvinnor att engagera sig i lokalsamhället och ta plats.

– Om det inte är väldigt allvarligt försöker vi lösa det här, men i andra fall kopplar vi in polisen, säger Mon Mon Aung. Ofta har kvinnorna inte möjlighet att skiljas och vill inte ta ärendet till polisen, eftersom de är ekonomiskt beroende av sina män.

– I de fallen kan vi bara spara bevisen, för att ha om något skulle hända kvinnan, om han dödar henne eller så, säger Mon Mon Aung.

I början fick hon motta en hel del brev från invånare, både män och kvinnor, som ifrågasatte hur hon skulle kunna klara av jobbet. Med tiden har kritiken avtagit, och Mon Mon Aung säger att hon känner att hon lyckats övertyga de som inte röstade på henne.

– Jag hoppas att jag i min roll kan uppmuntra andra kvinnor att engagera sig i lokalsamhället och ta plats. De tror ofta att de bara klarar av hemmets sysslor, men vi är kapabla till så mycket mera.

Annons