Internationella journalistförbundets, IFJs, rapport innehåller utöver årets siffror även en sammanställning över utvecklingen de senaste åren. 2297 journalister och mediearbetare har dödats genom våldsdåd sedan rapporten först släpptes 1990. Det svartaste året hittills är 2006 då 155 personer fick sätta livet till. I år är siffran 112.

Många dödas i konfliktzoner: genom bombattacker, genom att avrättas, fastna i korseld eller kidnappas och dödas. Men rapporten visar också en bild som kanske är svårare att ta till sig.

- Det finns andra anledningar till att journalister attackeras som inte har med krigszoner att göra, utan är kopplade till den organiserade brottsligheten och korrupta makthavare. Något vi ser gång efter gång i vår rapport är att fler dör i fredstid än i krigsdrabbade länder, säger IFJs ordförande Anthony Bellanger i samband med rapportsläppet.

I sammanställningen framgår exempelvis att Syd- och Centralamerika hade flest dödade yrkesutövande förra året, 27 stycken, och Mellanöstern hade 25 stycken.

- Det handlar inte enbart om enskilda människoöden och sörjande närstående, det handlar också om ett hot mot det fria ordet och därmed mot demokratin säger Cilla Benkö, VD för Sveriges radio i en debattartikel i tidningen Journalisten. Den tid då journalister tämligen oantastat kunde utföra sitt arbete, även under väldigt farliga och svåra förhållanden, är sedan länge passerad, fortsätter hon.

I många länder råder det också mer eller mindre straffrihet för våld och mord på journalister. Utredningar läggs ner, eller startas inte över huvud taget. IFJ menar att oviljan att straffa eller ens åtala gärningsmännen driver på våldet mot journalister.

- Det är upprörande och djupt tragiskt att näst intill alla som utför dessa hemska dåd kan göra det utan att straffas. Väldigt få grips och väldigt få straffas. Nio av tio förövare går fria, fortsätter Cilla Benkö i sin artikel.

Dåden mot journalister är också en demokratifråga. Det riskerar att uppstå ”vita fläckar” i världen där ingen rapportering sker. Tillgång till information och nyheter, det fria ordet, är en grundsten i en demokrati och att strypa det flödet står högt upp på diktaturers att-göra-lista.

Även i Sverige, där yttrandefrihetslagen i år fyller 250 år, uppmärksammas en ökad aggressivitet mot yrkesgruppen, särskilt på internet. Detta har fått Journalistförbundet att reagera, och belysa den demokratiska vinkeln.

- Hot och hat på nätet ökar risken för självcensur bland journalister. Därför är detta en viktig demokratifråga. Våra medlemmar tillhör de grupper som är särskilt utsatta för trakasserier och hot, säger Jonas Nordling, ordförande för Journalistförbundet.