Den verklighet som Amnestys omfattande rapport: Shadow of impunity: Torture in Morocco and Western Sahara, visar upp är en helt annan än den bild som Marockos ledare presenterade i samband med den arabiska våren 2011 då de utlovade progressiva reformer och en ny konstitution som skulle förbjuda tortyr.

- Marockos ledare vill ge en bild av att landet är liberalt och respekterar mänskliga rättigheter. Men skrapar man på ytan kommer det fram en annan bild där tortyr används för att tysta opposition och för att tvinga fram bekännelser som används vid rättegångar, säger Salil Shetty, Amnesty Internationals generalsekreterare.

Rapporten innehåller vittnesmål från 173 män, kvinnor och barn som berättar hur de torterats av antingen polis eller säkerhetsstyrkor mellan 2010 och 2014. Bland tortyroffren finns studenter, politiska aktivister på vänsterkanten eller med kopplingar till islamistiska organisationer, aktivister som stödjer självstyre för Västsahara och personer som misstänks för terrorism eller vanliga brott.

Risken för tortyr är störst i samband med gripandet men också under tiden i polishäkte. De som vågar klaga eller till och med anmäla tortyren blir inte sällan själva åtalade för "förtal" eller "falsk rapportering". Straffriheten för torterarna är i princip total.

En ofta använd tortyrmetod är "grillad kyckling" där offret hängs upp på en metallstång. Västsahariern Mohamed Ali Saidi berättade hur han och flera andra västsaharier utsattes för denna metod då de gripits i samband med protesterna i Laayoune i maj 2013.

- De hotade att våldta mig med en flaska, de piskade mina fotsulor och lår och när jag hängde i "kycklingpositionen" stoppade de en trasa i min mun och kvävde mig nästan genom att först hälla vatten och sedan urin genom näsan.

Den fransk-algeriske medborgaren Abdelaziz Redaouia berättar hur han torterades när han vägrade skriva på en "bekännelse" om att han skulle ha gjort sig skyldig till narkotikabrott.

- Jag vägrade att skriva under förhörsprotokollet, då slog de mig och fäste en handboja innanför kinden och slet och drog. De tvingade mitt huvud under vatten och gav mig elchocker mot könsorganen och piskade mina fotsulor.

Straffriheten är så utbredd att misshandeln mot demonstranter och åskådare kan ske helt öppet eller i polisfordon vid sidan av.

En ung kvinna blev omkullknuffad av kravallpolis när hon passerade en demonstration. De slet av henne huvudscarfen misshandlade henne och släpade henne i benen in i polisbussen där tio poliser fortsatte misshandeln.

Enligt Amnestys rapport används i allt högre utsträckning åtal om "förtal" för att tvinga tortyroffer att dra tillbaka sina anklagelser. De senaste tolv månaderna har åtal väckts i åtta fall mot tortyroffer som anmält tortyr. 2014 dömdes två unga aktivister till två och ett halvt års fängelse för "falska anklagelser " och "förtal" efter att de anmält tortyren.

Amnesty har låtit den marockanska regeringen ta del av innehållet i rapporten innan den publicerades. I ett långt svar förnekar regeringen kategoriskt uppgifterna och hävdar att det görs mycket på officiell nivå för att stoppa tortyr och att lagstiftning planeras. Regeringen vägrar dock kommentera de konkreta uppgifterna och vittnesmålen om tortyr och svarar heller inte på frågan om varför inga utredningar gjorts.

- Regeringen hävdar att tortyren är ett minne blott. Marockansk lag förbjuder visserligen tortyr men om detta ska ha någon betydelse i praktiken måste myndigheterna utreda anklagelser om tortyr i stället för att avfärda dem, säger Salil Shetty.