Några dagar innan gripandet, den 19 september 2001, drog myndigheterna in publiceringstillstånden och stängde ned åtta oberoende tidningar, bland annat Setit, den tidning där Dawit Isaak arbetade. Dawit Isaak och nio andra ledande journalister greps. Sedan den dagen finns inga oberoende medier i Eritrea, vare sig tidningar, radio eller tv.
Den första tiden hölls journalisterna fängslade i huvudstaden Asmara, men efter en hungerstrejk i april 2003 flyttades nio av dem till ett hemligt fängelse. Dawit Isaak var på sjukhus när hungerstrejken genomfördes och 2005 släpptes han i några dagar för sjukhusvård. Han greps dock igen och är sedan dess "försvunnen". Liksom för de övriga fängslade journalisterna har all kontakt med omvärlden upphört. Myndigheterna vägrar uppge var de hålls fängslade och om de ens är i livet.
Fängslandet av journalister sammanföll med tillslag mot andra grupper i samhället, bland annat en grupp politiker - den så kallade G15 - som haft höga befattningar inom regeringen. De hade uppmanat president Afewerki att genomföra politiska reformer, men i september drogs snaran åt och elva i G15-gruppen greps medan fyra hann fly landet. De fängslade politikerna delar samma öde som de fängslade journalisterna - ingen av dem har ställts inför rätta och ingen av dem har haft någon kontakt med omvärlden under de fjorton år som gått sedan de greps.
Fängelseförhållanden i Eritrea är ökända. Det finns inga exakta uppgifter om hur många fängelser som finns men människorättsförsvarare i exil har uppskattat att det rör sig om minst 200. Några är stora kända fängelser, men merparten är hemliga läger. Många fångar hålls isolerade och fastkedjade i celler under jord, andra i metallcontainrar som blir oerhört heta på dagarna och mycket kalla på nätterna på grund av de stora temperaturskillnaderna.
Antalet politiska fångar i Eritrea är många tusen. Människor fängslas för att de uppfattas som kritiker till regimen, för att de tillhör ett icke-godkänt religiöst samfund eller för att de försökt fly landet och blivit gripna vid gränsen.
Amnestys kampanj för Dawit Isaak, och alla de andra som greps tillsammans med honom, inleddes redan i september 2001. Bland annat arbetar en Amnestygrupp i Göteborg enträget för Dawit Isaaks frigivning och Amnesty ligger i samarbete med Expressen bakom ett upprop som bland annat världsstjärnor som Madonna, Bruce Springsteen och nu senast Bono har skrivit på.
Tystnaden från den eritreanska regeringen är total. Men Amnesty kommer inte att ge upp förrän Dawit Isaak och alla de andra samvetsfångarna släpps fria.
