• Ingen får skickas tillbaka till ett land där hen riskerar att utsättas för allvarliga människorättskränkningar.

Enligt UNHCR, FN:s flyktingorgan, är flyktingar människor som flyr från väpnade konflikter eller förföljelse. I slutet av 2021 fanns det 27,1 miljoner flyktingar i världen. Vem som klassas som flykting och hur människor på flykt ska bemötas beskrivs i Flyktingkonventionen – och den har nästan 150 av världens länder skrivit under.

Varje enskild stat bedömer, utifrån Flyktingkonventionen, om en asylsökande ska klassas som flykting och därmed beviljas asyl. Utgångspunkten är non-refoulement-principen. Den innebär att en stat inte får skicka tillbaka någon till ett land där hen riskerar att utsättas för allvarliga människorättskränkningar.

• Alla som söker asyl har rätt till en rättssäker, individuell prövning.

Det är olagligt, enligt internationell rätt, att skicka tillbaka människor som tagit sig till ett land för att söka asyl utan att ge dem en rättvis, individuell prövning. De senaste åren har det rapporterats flitigt om så kallade “pushbacks” vid Europas gränser – människor på flykt släpps inte in i landet, vilket inte är tillåtet.

Att få uppehållstillstånd i Sverige betyder att man har rätt att leva och bo här. Som asylsökande kan du få uppehållstillstånd antingen för att du räknas som flykting enligt Flyktingkonventionen eller som alternativt skyddsbehövande enligt gemensamma EU-regler.

Migrationsverket använder sig av listor över säkra länder i sina bedömningar av vilka människor som ska beviljas asyl. Ju fler länder som läggs till på en sådan lista, desto större är risken för en bristfällig individuell bedömning, menar Civil Rights Defenders.

• Åtgärder för att minska antalet asylsökande kan leda till ökad segregation.

2015 tvingades väldigt många människor fly, bland annat på grund av kriget i Syrien. Då infördes en tillfällig lag i Sverige för att begränsa antalet asylsökande. Bland annat blev tillfälliga uppehållstillstånd, snarare än permanenta, huvudregel. Lagen har förlängts sedan dess och den nya regeringen vill också att tillfälliga uppehållstillstånd ska gälla.

I en rapport som Röda Korset tagit fram ledde osäkerheten som den tillfälliga lagen innebar till ökat lidande bland asylsökande. Tidsbegränsade uppehållstillstånd försvårar dessutom möjligheterna att få ett jobb och en bostad i Sverige, menar Amnesty. Enligt Asylrättscentrum skapar skärpta krav en oro också hos de som redan bosatt sig i Sverige, och alla dessa faktorer motverkar snarare än främjar integrationen. 

• Begränsad möjlighet att få asyl, och särskilt begränsad familjeåterförening, kan innebära barnrättskränkningar och drabbar kvinnor hårdare.

Över hälften av världens människor på flykt är barn och barns rätt till sina föräldrar finns fastslagen i folkrätten. Förslag om att begränsa möjligheten att flytta till en familjemedlem som fått uppehållstillstånd i Sverige riskerar att strida mot barnets bästa. Det har också visat sig att tillfälliga uppehållstillstånd leder till ökad psykisk ohälsa, särskilt hos barn.

Kvinnor står av olika skäl ofta längre från arbetsmarknaden, och kommer därför få det svårare när det ställs tuffare krav på försörjning för att få rätt att återförenas med sin familj, enligt Röda Korset. Dessutom är kvinnor oftare de som är kvar i hemlandet i väntan på att förenas med sin manliga släkting som flytt, och de drabbas när möjligheterna till familjeåterförening begränsas.