Globalportalen

Åsa Witowski, Bernadita Nuñez, Klas Hyllander, Ulrika Karlsson och Hans Linde. Foto: Nadia Enedahl

I samarbete med Anna Lindhs minnesfond och UN Women Sverige uppmärksammade Svalorna LA den internationella dagen mot våld mot kvinnor den 25 november med en späckad eftermiddag med teater, musik, dans, starka berättelser om kvinnors öden i olika delar av världen och en diskussion om hur vi gemensamt ska kunna stoppa våldet.

Efter en känslomässigt stark inledning av dagen med teatergruppen Konfronts föreställning med pjäsen Lucretia om en våldtäkt, följde en lika stark presentation av några av de kvinnoöden i olika länder i världen som journalisterna Karina Alfredsson och Kerstin Weigl skildrar i sitt pågående projekt Cause of Death: Woman. Att våld mot kvinnor är lika aktuellt i Sverige som i resten av världen och att det är lika mycket en mansfråga som en kvinnofråga blev tydligt i den avslutande paneldiskussionen, som fokuserade främst på hur svenska politiker bör förbättra det förebyggande arbetet i Sverige.

– Vi måste vidareutveckla det förebyggande arbetet och börja titta på hur det går till när män utvecklar beteendet att använda våld. Nittio procent av våldet i samhället utförs av män, men männen är frånvarande i alla skrivelser om våld mot kvinnor i partiernas handlingsplaner, sade Klas Hyllander, från Män för Jämställdhet.

Hans Linde, riksdagledamot för Vänsterpartiet, och Ulrika Karlsson från Moderaterna erkände att det preventiva arbetet måste bli tydligare. Men de ansåg att de har börjat ett arbete även från det hållet.

Förändra normer och arbeta förebyggande

Hans Linde nämnde att vänsterpartiet jobbar för att få in genuspedagogik i den svenska skolan och på så sätt förändra normer. Han tog även upp idrottsrörelsen som ett forum för förebyggande arbete där han tror att sexism frodas.

Klas Hyllander nämnde att han vill förändra debatten bland annat om föräldraförsäkringen. Han ser en tydlig koppling mellan föräldraledighet och normer i samhället. Han nämnde också ett projekt Män för Jämställdhet just nu arbetar med i Gnesta tillsammans med 15-åriga killar för att bevisa för politikerna att det går att jobba förebyggande med det här ämnet.

Åsa Witkowski, från Nationellt Centrum för Kvinnofrid, arbetar med informationsspridning till myndigheter som mödravården, akuten och polisen. Hon underströk att samarbetet mellan olika samhällsinstitutioner måste bli bättre och att kvinnojourer inte ska behöva arbeta som enskilda öar. Nationellt Centrum för Kvinnofrid ska framöver hålla i universitetskurser i ämnet och de har nyligen genomfört ett regeringsuppdrag där de sammanställt en handbok i hanteringen av brottsoffer efter sexuella övergrepp.

Fråga från publiken

– Hur kan vi gå vidare med just männens roll och vad männen har att vinna på att minska våldet mot kvinnor? Vad kan samhället vinna på att vi ändrar på det, frågade Per Fröberg, styrelseledamot i Svalorna Latinamerika, som deltog som åhörare.

Männens framträdande i panelen och i publiken visade i alla fall på att det håller på att ske en förändring.
 
Om ett samhälle utan mäns våld mot kvinnor är en utopi eller något vi kan uppnå rådde det delade meningar om i panelen, men att våldet kan minska om man jobbar mot det är ett faktum, var de alla eniga om. Klas Hyllander målade upp sin vision om att det i ett samhälle utan våld mot kvinnor inte heller finns mäns våld mot andra män.

– Det är ett samhälle där klyftorna är mindre, där makt, status och materiellt överflöd är borta, förklarade han. Våldet mot kvinnor är inte något som är isolerat från resten, allt skulle vara annorlunda i det samhället.

– Våld mot kvinnor utförs av individer men har sin grund i att samhällsordningen uppehålls. En värld utan våld mot kvinnor skapas i ett jämställt samhälle där vi har brutit ner normer, menade Hans Linde från Vänsterpartiet.

Bördan läggs på ideella kvinnojourer

I dag läggs den största bördan av arbetet i hanteringen av mäns våld mot kvinnor på ideella kvinnojourer, men resurserna är knappa.

– Vi finns för att det inte finns någon annan som gör vårt jobb, säger Bernadita Nuñez från organisationen Terrafem.

Moderaternas representant, Ulrika Karlsson, anser att de som kan frågan bäst ska utföra arbetet, vilket är frivilligorganisationer, men med hjälp av statlig finansiering. Alla i panelen håller dock med om att de statliga bidragen inte är tillräckliga.

– Åttio procent av kostnaderna finansieras helt ideellt hos kvinnojourer, vilket gör att regeringen spar på enormt mycket pengar genom att låta arbetet ligga kvar hos dem, sade Hans Linde från Vänsterpartiet.
 Han tog även upp problematiken med projektbidrag, vilket tar en massa tid och som måste göras år efter år.

– Därför har Vänsterpartiet gett konkreta förslag i riksdagen om en långsiktig finansiering till kvinnojourerna.
Uttalandet möttes av applåder från publiken.

Många i publiken ställde frågor till panelen och flera modiga kvinnor refererade till egna erfarenheter från ett perspektiv som brottsdrabbad.

Per Fröbergs frågor besvarades aldrig riktigt under debatten. Klas Hyllander referade till att mäns våld mot kvinnor under alla tider har setts som en kvinnofråga, men att debatten behöver förändras och mäns våld mot kvinnor måste bekämpas kanske framför allt från männens sida. Ett uttalande som fick medhåll från andra i panelen.

– När ska det börja talas om kategorin män i politiken, som i dag är helt osynliga i den här frågan, undrar Klas Hyllander. 

Text: Nadia Enedahl

FAKTA: 25 november utsågs 1999 av FNs generalförsamling till Internationella dagen för avskaffande av mäns våld mot kvinnor. I sin resolution slog man fast att våld mot kvinnor hindrar kvinnor från att uppnå jämställdhet i samhället, i juridisk, social, politisk och ekonomisk mening. Våld mot kvinnor avser enligt resolutionen handlingar som orsakar fysisk, sexuell eller psykologisk skada, både om det sker i det offentliga eller i privata sammanhang.