Annonser
Annons från Globala gymnasiet
view counter
Vill du synas här?
view counter
view counter
Banner: AFS
view counter
Annons från Volontärresor
view counter
view counter
view counter
MR-dagarna i Umeå
view counter
Annons från Camino
view counter
view counter

Bomullsbönder i södra Indien satsar på Fairtrade

11 apr 2012
  • Bomull är Suchila Poovendrans levebröd. Foto: Ida Svedlund Bomull är Suchila Poovendrans levebröd. Foto: Ida Svedlund

    Fairtrade vill engagera fler bomullsodlare i Indien och bonden Suchila Poovendran deltar i ett pilotprojekt som Fairtrade driver. ”Samarbetet med Fairtrade har gett oss ökade kunskaper om hur vi kan sköta vårt jordbruk, och skördarna har blivit bättre”, berättar hon.

    När Suchila Poovendran plockar bomull rör sig fingrarna så snabbt att ögat knappt hinner med. Erfaret plockar hon av en buske och går sedan vidare till nästa. Och nästa. Allt medan solen strålar oupphörligt från den molnfria himlen. Emellanåt sträcker hon på ryggen och blickar ut över fältet. Hennes armar är brunbrända och täckta av rispor från buskarna.

    - Bomullen måste plockas dagtid så att det inte är någon dagg i den, kvaliteten blir sämre om den lagras fuktig, förklarar hon.

    - När det är väldigt hett ute täcker jag huvudet för att skydda mig mot solen, men det är bara att jobba på även om det är varmt.

    Suchila Poovendran äger sin gård och jord tillsammans med sin make. De är två av tusentals lantbrukare i Indien som försörjer sig på att odla bomull, och landet är en av världens största producenter av det vita guldet.

    Många av de indiska bönderna har det tufft ekonomiskt eftersom priset på bomull på världsmarknaden är lågt. Det beror bland annat på att flera stora producentländer, som USA och Kina, subventionerar sin bomull. Det låga priset har lett till en epidemi av självmord bland bönder i Indien som i desperation ger upp i kampen om att få sina jordbruk att gå runt.

    Contract production i Tamil Nadu

    Än så länge är produktionen av Fairtrade-certifierad bomull i Indien liten, och för att nå oorganiserade odlare satsar Fairtrade på projekt som kallas kontraktsproduktion (se faktaruta).

    Ett av dessa är Agrocel Pure & Fair Cotton Growers Association i delstaten Tamil Nadu. Suchila Poovendran är en del av detta.

    - Vi fick upp ögonen för Fairtrade när vi gick på ett lokalt informationsmöte som företaget Agrocel höll i. Det var cirka tre år sedan och vi är glada att vi gick med. Fördelen med Fairtrade är framför allt den utbildning vi fått. Vi har lyckats öka antalet kilo bomull vi får ut på våra fält, berättar hon genom en tolk.

    - Men, Fairtrade-projektet har även inneburit att vi måste lägga ner mer arbete och omsorg på vår odling. Till exempel kan vi inte använda de kemikalier vi tidigare använt mot ogräs. Nu får vi rensa mer för hand.

    ”Efterfrågan måste öka”

    Suchila Poovendran är cirka fyrtio år och mor till tre barn. Sedan hon var liten har hon hjälpt till med olika jordbrukssysslor. Hennes lott i familjen är nu att utföra de uppgifter som traditionellt åligger kvinnan.

    - Jag planterar bomullsfrön, rensar ogräs, trimmar plantorna och plockar bomullen. Dessutom sköter jag hushållssysslor och djuren.

    De 400 bönder som är med i projektet i Tamil Nadu får dels stöd av företaget Agrocel, dels av Fairtrades lokala kontrollant och rådgivare (liaison officer) G. Raju.

    - Föreningen här har goda förutsättningar, men den stora utmaningen är att få efterfrågan på Fairtrade-märkt bomull att öka, säger han.

    Efterfrågan på Fairtrade-bomull på den indiska marknaden är liten, och indier överlag vet inte vad rättvis handel innebär, berättar G. Raju.

    Välanvända premiepengar

    Fairtrade arbetar med ett premiesystem som gör att bönderna får en summa pengar som ska investeras i lokalsamhället eller i hjälpmedel som underlättar produktionen. Bönderna i Tamil Nadu har hittills använt sin premie till att finansiera nya redskap till lantbruket, en dator, en digitalkamera samt att de gjort studiebesök.

    Hur premiepengarna ska användas beslutas av ett bonderåd, berättar L. Anandan, ordförande i Agrocel Pure & Fair Cotton Growers Association.

    - Varje by som är med i projektet tar fram tre förslag för hur de vill använda premiepengarna.  Bonderådet, som består av representanter från byarna, tar emot samtliga förslag och så sker en omröstning. Framöver har vi beslutat att använda premiepengarna till att ordna dricksvatten till skolan, köpa gödsel, samt teckna sjuk- och livförsäkringar för bönderna och deras fruar, säger L. Anandan.

    Han är nöjd med hur projektet för bönderna samman.

    - Det märks att bönderna stärks av att vara en del av en organisation. De utbyter erfarenheter och hjälper varandra. De får utbildning och kan öka sina skördar, berättar han.

    Ida Svedlund

    En vanlig dag för Suchila Poovendran

    Klockan:

    05.00 Hushållsarbete
    08.00 Jordbrukssysslor
    13.00 Lunch
    14.00 Jordbrukssysslor
    18.00 Lagar kvällsmat – familjen äter vegetariskt alla dagar utom söndagar då de äter kyckling.
    22.00 Sovdags

    Vad är kontraktsproduktion?

    Kontraktsproduktion innebär att ett företag, i det här fallet Agrocel, betalar certifieringsavgiften till Fairtrade. Företaget tar därmed ansvar för att Fairtrades cerifieringsregler följs. Bönderna betalar alltså inget själva för att få sälja sin bomull som Fairtrade-märkt.

    Anledningen till att Fairtrade satsar på kontraktsproduktion är för att nå bönder som inte är organiserade, vilket är en förutsättning för FLO:s två huvudsakliga organiseringsformer (kooperativ eller anställd arbetskraft). Med tiden är tanken att bönderna som ingår i pilotprojektet ska bilda egna organisationer och bli småproducenter i kooperativ.

    Läs mer i en rapport från Röda Korsets folkhögskola

    11.1271225 76.985000431055

Facebook

Facebook kommentarer

Genom att kommentera på globalportalen.org accepterar du våra riktlinjer.

Kontakta Globalportalen

Tyck till om Globalportalen! Frågor, idéer och kommentarer om webbplatsen globalportalen.org är varmt välkomna:

Adress Globalportalen

Forum Syd
Katarinavägen 20
104 65 Stockholm

Följ Globalportalen på