Globalportalen

Edward Ouma

Den afrikanska barnrättsstadgan skyddar inte bara barn mot kränkningar och skadliga sedvänjor. Den uppmanar dem också att respektera sina föräldrar och bidra till familjens sammanhållning.

En orsak till att Afrika har en egen barnrättsstadga, framtagen av den Afrikanska unionen, är att man vill spegla den situation som afrikanska barn lever i.

– Afrikanska barn är mer utsatta för kränkningar och skadliga sedvänjor än barn i andra delar av världen. Vi har barnäktenskap, kvinnlig könsstympning, barnarbete och annat som inte är väl beskrivet i FN:s barnkonvention, säger Edward Ouma från den kenyanska organisationen Children’s Legal Action Network.

I somras besökte han Sverige för att föreläsa för svenska biståndsorganisationer om Afrikanska barnrättsstadgan och passade samtidigt på att prata med Barnens framtid.

Flera skillnader

Stadgan är väldigt lik Barnkonventionen men det finns flera skillnader. Den slår bland annat fast att barn under 18 år inte kan rekryteras till armén. I FN:s konvention dras gränsen vid 15 år. Äktenskap innan 18-årsdagen förbjuds uttryckligen och enligt stadgan är staten skyldig att se till att gravida flickor får lov att komma tillbaka till skolan. Den uppmanar också de länder som har skrivit under att arbeta för att barn inte ska utnyttjas för tiggeri och ge skydd åt barn som befinner sig på flykt i sitt eget land. Barnkonventionen behandlar dessa frågor mer implicit.

En annan skillnad mellan Afrikanska barnrättsstadgan och Barnkonventionen är att den förra inte bara talar om barns rättigheter utan också deras skyldigheter.

– Det har inte varit lätt att undervisa om barns rättigheter i Afrika eftersom föräldrarna oroar sig för att vi ska lära dem att vara respektlösa.

I det afrikanska samhället är respekt för de äldre väldigt viktigt, säger Edward Ouma. Därför står det bland annat i stadgan att barn har skyldighet att bidra till familjens sammanhållning, respektera sina föräldrar och bevara afrikanska kulturella värderingar. De ska också använda sin fysiska och intellektuella kapacitet för samhällets bästa.

Edward Ouma tror inte att paragrafen kan missbrukas eftersom barns skyldigheter inte får användas för att kränka deras rättigheter.

– När barns skyldigheter skrevs in i stadgan skedde det i en väldigt
positiv anda.

Ett stort problem med stadgan är dock att den sällan används. Trots att 45 länder har ratificerat den har endast ett fåtal inkorporerat den i sin nationella lagstiftning

Text: Anette Emanuelsson